Sida 302
591
Namn och Bygd — Namur
592
Namn och Bygd, tidskrift för nordisk ortnanmsforskning, utgiven sedan 1913 av J. Sahlgren under medverkan av skandinaviska och finländska forskare.
Namnrätt, rättsreglerna för personnamn. Behovet av dylika rättsregler härleder sig ur ett såväl allmänt som enskilt intresse av att varje samhällsmedlem har ett namn, så beskaffat, att det underlättar identifieringen av honom, samt av att han erhåller n a m n s k y d d, d. v. s. rättsskydd mot annans obehöriga upptagande av hans namn. För Sveriges vidkommande har namnlagstiftning — frånsett några författningar från 1700-t. ang. skydd för adliga namn — saknats, ända till dess Kungl. förordn. ang. antagande av släktnamn (den s. k. namnlagen) 5 dec. 1901 utfärdades. Denna lag avser huvudsakl. att bereda den enskilde namnskydd. Anteckning i kyrkobok om antagande av nytt släktnamn får endast ske i vissa i lagen uppräknade fall (då särskilt godkännande av det nya namnet blivit meddelat, m. fl.). Ansökan om godkännande av nytt släktnamn göres hos länsstyrelsen. Den får ej bifallas, då det nya namnet veterligen bäres av annan släkt och tillika är av mera egenartad beskaffenhet (t. ex. genom alltför stor likhet med något adligt namn) 1. kan väcka anstöt. Gäller ansökningen förändring av mera egenartat släktnamn, får den ej heller bifallas, utan att skälig orsak anföres. Därest länsstyrelsen ej finner sig böra avslå ansökningen, skola ansökningshandlingarna insändas till K. M:t (i justitiedepartementet) för avgörande.
Namnsedel, se Tryckfrihet.
Namnskydd, se Namnrätt.
Namnstämpel ss. ersättning för konungens egenhändiga underskrift infördes under Fredrik 1:8 regering för att bespara konungen besväret att underteckna en mängd mindre viktiga expeditioner. N. återinfördes av ständerna 1756 för att användas, då Adolf Fredrik vägrade underskriva rådets beslut. Då rådet efter Adolf Fredriks tronavsägelse 1768 försökte regera med N., vägrade emellertid ämbetsmännen lydnad, och genom 1772 års revolution avskaffades N. Den var det mest drastiska utslaget av konungadömets vanmakt under frihetstiden.
Na'msen, älv i Norge, genomflyter Na'mdalen i Nord-Tröndelag fylke och utmynnar i den s. om Foldenfjord belägna Na'msenfjord. Vattenrik ; flera vattenfall. 140 km.
Na'msos, lastageplats i Nord-Tröndelag fylke, Norge, vid Namsenfjord. Sågverk; betydande export av trävaror. 3,500 inv.
Namur r-niy'r], flamländska Namen. 1. Provins i s.ö. Belgien, på ömse sidor om Meuse och nedre Sambre. Rik på skog, järn- och blymalm samt stenkol; stor järn-, porslins- och pappersindustri; väverier. 3,660 kvkm. 350,000 inv. (fransktalande valloner). — N. blev på 900-t. ett grevskap och kom 1421 under burgimdiska huset. — 2. Huvudstad i N. 1, med utmärkt handelsläge vid Sambres inflöde i Meuse. Viktig järnvägsknut. N. är sedan äldre medeltid ett metallverkscentrum och har nu bl. a. betydande järnindustri (egg järnstillverkning). Gammal biskopsstad. Den 1888—92 uppförda f ortgördeln kring N. intogs av tyska trupper under v. Gallwitz aug. 1914 efter fem dagars belägring. 30,000 inv.
Källa: Internet Archive ·
