Sida 313
613
Narses — Nasal
614
viicka anstöt, förbjöds det upprepade gånger av påvar och kyrkomöten men kvarlevde på sina håll ända till 1700-t.
Na'rses, bysantinsk fältherre på 500-t., tillintetgjorde 552—554 östgoternas välde i Italien.
Na'rthex (grek., eg. skrin, låda), se Kyrka sp. 1579.
Nartorps gruvfält, järngruvefält i Skällviks skn, östergötl. 1., består av en serie oregelbundna malmkroppar, strykande v.n.v. — ö.s.ö. och stupande brant mot s.s.v. Malmen är en blandning av magnetit, kvarts och epidot. Gruvorna upptogos i början av 1800- 1, och ha sedan dess brutits med längre och kortare avbrott. Äg. Stora Långviks gruv a. b., som vid N. även har ett anrikningsverk.
Narv (av mlty. tiarwe, hårsidan på läder) , seGarvning.
Narv, namn på arter av Arena'ria m. fl. släkten av fam. Caryophylla' ceae.
Na'rva, estl. Joesun, stad i Estland, vid Narovas vänstra strand, 12 km. från Finska viken. Till N". hör även den på högra flodstranden belägna förstaden I v angör o d (se d. o. 2). Staden har delvis en ålderdomlig prägel, är omgiven av gamla murar och fästningsverk samt har ett medeltida slott. Invid staden ligga stora bomullsspinnerier och andra fabriker, som drivas av fallen i Narova. Fiske. 27,000 inv. — N. grundlades på 1200-t. och befolkades huvudsakl. av tyskar, som drevo handel med Eyssland. Staden var ansluten till Hansan och ingick i Tyska ordensstaten. Ryssarna erövrade N. 1558, men 1581 intogs det av P. de la Gardie. N. förblev svenskt till 1704, då det återtogs av ryssarna. Mars 1918 besattes N. av tyskarna. Det hölls senare en tid besatt av ryska
bolsjeviker och intogs av esterna 1919. — Om slaget vid N. se Stora nordiska kriget.
Narväez [-va'eth], Il a m 6 n Maria, hertig av Valencia, f. 1800, d. 18GS, spansk general och konservativ politiker, gjorde stora insatser i kampen mot carlisterna. Han var chef för fem olika regeringar, som alla blevo kortlivade på grund av opposition mot hans starka konservatism.
Narval, se Vitfiskdjur.
Na'rvik, stad i Nordland fylke, n. Norge, vid Ofotfjord. Exportort för en del av malmen från övre Norrland. Stora kajanläggningar. N., som blev stad 1902, har för sin tillkomst att tacka Ofotbanan, vars ändpunkt den är. 7,000 inv.
Nary'm (ostjak., träskland), krets i v. Sibirien, Ryssland, vid Ob. 200,000 kvkm. 28,000 inv.
Nary'sjkin, rysk adelssläkt, bland vars medlemmar märkes Natalja Kirillovna N., f. 1651, d. 1694, tsar Aleksejs gemål, Peter 1:3 moder.
Narzankällan, mineralkälla i Kislovodsk, Kaukasus, ger 1,5 mill. 1. vatten i dygnet.
Nasaf jäll, berg i Arjeplogs skn, Norrb. 1., på gränsen mot Norge (66° 30' n. br.). På N. finnas silverfyndigheter, som upptäcktes 1634, då brytning genast igångsattes, hytta uppfördes vid Silbojokk, 4 mil ö. om N., och vägar byggdes till kusten. Anläggningarna ödelades 1659 av en norsk styrka, och arbetet låg nere till 1770, varefter det fortgick till 1810 med hytta i Adolfsström. Totala produktionen skattas till 1,000 kg. silver och 280 ton bly.
Näsa'! (av lat. na' sus, näsa), näsljud, ljud, vid vars bildning näsvägen är öppen för luftens passerande, därigenom att gomseglet
Källa: Internet Archive ·
