Sida 315
61'
Nasir — Natal
618
lipga Fisk University (se d. o.) och Vanderbilt University. Livsmedels-, bomulls-, trävaruindustri. Livlig handel. Järnvägsknut. 120,000 inv., därav % negrer. N. anlades 1779.
Nasi'r (hebr., invigd) kallas i G. T. den, som för livstiden (ss. Simson) 1. för viss bestämd tid på särskilt sätt vigt sig åt Guds tjänst. Det förnämsta tecknet härpå var, att man lät håret växa. Till detta lades vanl. även avhållsamhet från vin m. m. (4 ]Mos. 61.
Nasjona'lgalleri'et i Oslo, norska statens konstsamlingar, inrymda i en av H. och A. Schirmer 1881 fullbordad, 1907 och 1919 — 23 utvidgad byggnad, belägen vid Universitetsgaten. N. är uppdelat på en målnings-, en skulptur- (huvudsak!, avgjutningar) och en kopparstickavd. Dessa utgjorde urspr. tre självständiga museer, av vilka målningssamlingen, grundad 1836, bar namnet N., men sammanslötos 1903 under namnet Statens Kunstmuseum, 1920 utbytt mot det nuv. N:s kärna utgöres av målningsavd., som främst omfattar en ytterst representativ samling norsk konst, under det att äldre europeisk konst främst är representerad i Chr. Langaards (se d. o.) 1922 donerade, i en flygel inrymda samling.
Na'ssau [-sao], f. d. tyskt hertigdöme, motsvarande nuv. regeringsdistriktet Wiesbaden i prov. Hessen-Nassau, Preussen. — N. beboddes urspr. av alemanner. Styrt av ett sedan 1100-t. känt grevligt, sedermera hertigligt hus, delades N. på 1200-t. mellan w a 1 - r a m s k a och ottoniska grenarna. Den förra, till vilken tyske konungen Adolf av N. hörde, delade upp sig i flera linjer, vilkas besittningar återförenades 1816.
Dä N. 1866 anslöt sig till österrike, annekterades det av Preussen. — Den ottoniska grenen delade sig i linjerna N. - O r a - ni en (se Or an i en) och N. - Katzenelnbogen, till vilken senare det nederländska konungahuset hör. Grenen berövades sina tyska besittningar 1806, men Vilhelm I av Nederländerna fick 1815 ersättning med hertigdömet Luxemburg. Detta tillföll 1890 den walramska grenen. Till den senare hörde drottning Sofia av Sverige.
Nassau [nae'sså], se Baham a ö a r n a.
Nasti'er (av grek. nasto's, tryckande) , se Växternas rörelser.
Na'strand (isl. Nåstrgnd), "likstrand", enl. Vgluspå en hemsk plats i underjorden, där grova brottslingar pinas med svåra plågor.
Nastu'rtium, växtsläkte (fam. Cruoi'ferae), örter med vanl. parflikiga 1. parbladiga blad och kort skida. N. ojficina'le {aqua'ticum), vatten- 1. källkrasse, med vita blommor, växer vild i s. Sverige i rinnande vatten och odlas ofta (i vatten 1. på sank mark). Hela växten ätes som sallat. 2V. armora'cia (Armoracia rustica'- na), pepparrot, har mycket stora, vanl. hela blad och vita blommor. Roten är köttig och av skarp smak samt begagnas som krydda. Pepparrot odlas som köksväxt och förvildas ofta. Vid odling planteras stycken av från föregående år kvarblivna sidorötter (s. k. strängar).
Na'sus, lat., näsa.
Natai. 1. Se Syd- Af rik a. — 2. Huvudstad i staten Rio Grande do Norte, ö. Brasilien. God hamn vid Atlanten med export av bl. a. bomull. 31,000 inv.
Källa: Internet Archive ·
