Sida 363
713
Nederländsk — Nederländska skolan
714
En synnerligen krävande uppgift blev härbärgerandet och försörjandet av de från Belgien inströmmande flyktingarna (tidvis nära 1 mill.; 1918 över 100,000). Efter högerkoalitionens valseger
1918 bildade katoliken Ruys de Beerenbrouck regering. Fredsslutet medförde allvarliga arbetaroroligheter samt utrikespolitiskt en konflikt med Belgien ang. Scheldemynningen, som löstes 1925 genom en kompromiss, som räddade N:8 territoriella integritet men gav Belgien vissa rättigheter i fråga om sjöfarten. De allierade makternas yrkande 1920 pä utlämnande av den till N. flyktade tyske exkejsaren avvisades bestämt. S. å. inträdde N. i N. F. Deflationskrisen 1921 — 22, prisfallet på kolonialprodukter (socker, kaflFe, te, gummi) samt verkningarna av Ruhrockupationen 1923 — 24 drabbade N. hårt. Lag om förkortad arbetstid infördes
1919 men måste modifieras 1921. 1922 infördes kvinnlig rösträtt. Efter valen s. å. började genom splittring bland de kyrkliga partierna en tid av parlamentariska kriser, orsakade bl. a. av frågan om ny flottbyggnad till de ostindiska koloniernas skydd, finanssvårigheter samt striden om uppehållandet av beskickningen vid Vatikanen. Ärliga, oformligt långvariga kabinettskriser ha avlöst varandra. Efter valen juli 1925 avgick Ruys de Beerenbrouck och efterträddes av antirevolutionären Colijn. Sedan nov. 1925 de katolska ministrarna utträtt ur regeringen, ingav Colijn avskedsansökan men efterträddes först mars 1926 av De Geer (kristligt historiska partiet) i spetsen för en utomparlamentarisk ministär. Utrikespolitiken har sedan 1918 letts av van Karnebeek.
Nederländsk, adj. till Nederländerna i dess olika bet. (jfr Nederländerna. Historia) . I stället för N. användes dock ofta (så i detta arbete) som nationalitetsbestämning, avseende n. Nederländerna (nuv. konungariket Nederländerna 1. Holland) efter den politiska skilsmässan från s. Nederländerna 1579, holländsk, och avseende s. Nederländerna mellan denna tidpunkt och konungariket Belgiens uppkomst, flamländsk.
Nederländska Indien. 1. N e - derländska Ostindien omfattar Sundaöarna (utom n. delen av Borneo och ö. delen av Timor), Moluckerna samt v. delen av Nya Guinea. 1,9 mill. kvkm. 49,4 mill. inv. N. består dels av områden under direkt nederländsk förvaltning, dels av kontrollerade infödingsstater och indelas i prov. Java och Madoera, som är uppdelad i 17 residentskap, samt de s. k. Buitenbezittingen, "yttre besittningar", vilka äro uppdelade i av guvernörer styrda provinser. Hela kolonin styres av en generalguvernör, bosatt i Batavia (Buitenzorg är sommarresidens) och med ett råd på 5 led. vid sin sida. Generalguvernörens myndighet är begränsad till förmån såväl för de inhemska styrelseorganen som för moderlandets folkrepresentation. 1917 togs ett första steg mot självstyrelse genom upprättandet av ett folkråd, som kan diskutera budgeten och i frågor av större vikt råda regeringen. — 2. Nederländska Västindien omfattar Holländska Guyana 1. Surinam och Curacao, vilka bilda tvenne av guvernörer styrda provinser. 142,000 kvkm. 190,000 inv.
Nederländska skolan, en grupp tonsättare, som, fullföljande tidigare framträdande polyfona
Källa: Internet Archive ·
