Sida 362
711
Nederländerna (Historia — 1918)
712
Belgien till ett konungarike N. under Vilhelm I. Därvid återlämnade England till N. de erövrade kolonierna utom Kap och Ceylon. Föreningen av n. och s. N. visade sig emellertid konstlad och ohållbar och ledde 1831 till skilsmässa (se B e 1 g i e n sp. 1241 f.) . N. stodo 1839—90 i personalunion med Luxemburg. Efter Vilhelm 1:8 abdikation vidtog i N. under Vilhelm II (1840—49) och Vilhelm III (1849—90) en reformperiod, som resulterade i en grundlagsändring 1848 och i liberalt betonade val-, provinsoch kommunallagar. Den främsta drivkraften härvid var de liberalas ledare Thorbecke. Genom en undervisningslag 1857 gjordes statens skolor i princip konfessionslösa. Handelspolitiskt inleddes en frihandelsregim bl. a. genom avköpande 1. avskaffande av Öresunds-, Schelde- och Khentullarna. 1860, resp. 1863 avskaffades slaveriet i Ost- och Västindien, och 1870 beviljades kolonierna ökad ekonomisk självständighet. 1872 invecklades N. i ett långvarigt och för de ostindiska koloniernas ekonomi menligt krig mot infödingsstaten Atjeh pä Sumatra. Häftiga strider stodo om kyrko- och skolfrågor. 1887 ökades genom en valreform de röstberättigsides antal. Under Vilhelm III : 8 dotter Vilhelmina (1890 — ), vilken till sin myndighetsförklaring 1898 företräddes av änkedrottning Emma, inträdde ett allmänt ekonomiskt och kulturellt uppsving. Det efter Thorbeckes död inflytelserika nyliberala partiet genomförde och förberedde omfattande sociala reformer, bl. a. skoltvång. Valen 1901 förde det kalvinistiska s. k. antirevolutionära partiet under ledning av Å. Kuyper med stöd av
katolikerna till regeringsmakten. En skolstrid (om de konfessionella privatskolornas rätt till fullt statsunderstöd) uppdrog nu en skarp gräns mellan de "kristna" och "hedniska" partierna och ledde tiU en för de klerikala gynnsam undervisningsreform 1905. Inför den hotande europeiska situationen genomfördes en härreform samt fästningsbyggen vid Scheldemynningen, vilka här och var i fransk och engelsk press betecknades SS. kränkande Belgiens neutralitet. Nyvalen 1913 gåvo en knapp vänstermajoritet, men på grund av socialdemokraten Troelstras vägran att acceptera ministersocialismen tillsattes en oparlamentarisk ministär. Världskrigets utbrott möttes i N. med allmän mobilisering för neutralitetens skydd, vidmakthållen med dryga kostnader intiU krigets slut. Den inrikespolitiska avspänningen möjliggjorde 1917 genomförandet av både vänsterns krav på allmän och proportionell valrätt till andra kammaren och de kyrkliga högerpartiernas på de privata skolornas likställande med de statliga. 1918 beslöts Zuiderzees torrläggning. — Kriget medförde för N. synnerligen svåra yttre och inre påfrestningar. Förbindelsen med kolonierna var nära nog avbruten. Handelsflottan förlorade genom U-båtskriget 240,000 ton, och större delen av återstoden beslagtogs av de allierade. Den engelska blockaden blev ett svårt hot för folkförsörjningen, och bristen på kol lamslog industrin, varmed följde en katastrofalt stegrad arbetslöshet. Den 1916 genomförda arbetslöshetsförsäkringen medförde därför synnerligen stora krav på statskassan. Allvarliga tillbud till konflikter med de krigförande förekommo.
Källa: Internet Archive ·
