Sida 387
761
Neuilly — Neunkirchen
762
Neuilly, N. -sur-Seine [nöji'-syr-3ä'n], förstad till Paris, n. om Boulogneskogen. 50,000 inv.
Neuillyfreden [nöji'-], efter Xeuilly-sur-Seine uppkallad fred mellan Bulgarien och de allierade, avslutad 27 nov. 1919. Se Världskriget.
Neu-Kölln [nå'jkölln], förr R i' X d o r f , ingår i Gross-Berlin. Betydande industri. 260,000 inv.
Neumann [nö'j-], M e 1 k i o r, f. 1670, d. 1741, Karl XII:8 kammartjänare och kirurg, generalstabsfältskär 1716.
Neumann [nä'j-]. 1. Johan n B a 1 1 h a 8 a r N., f. 1687, d. 1753, tysk arkitekt, en av den tyska barockens mest representativa konstnärer. Hans förnämsta verk, slotten i Bruchsal och Wiirzburg (se d. o.) samt vallfärdskyrkan Vierzehnheiligen (Bayern) ge prov på en fantasirik men överdekorerad arkitekturstil. — 2. Franz Ernst N., f. 1798, d. 1895, tysk fysiker, 1829 prof. i fysik och mineralogi i Königsberg, behandlade den elastiska ljusteorin, spec. dess tillämpning på dubbelbrytningen, kristallografi och elektrodynamik m. m. samt inom matematiken klotfunktionerna. — 3. CarlGottfried N., f. 1832, d. 1925, den föreg:8 son, tysk matematiker, prof. i Basel 1863, i Tiibingen 1865 och i Leipzig 1868, behandlade fimktionsteorin, särskilt teorin för de abelska, besselska och klotfunktionerna, samt flera grenar av den matematiska fysiken, SS. hy dr odynamiken och mekaniska värmeteorin. — 4. Carl N., f. 1860, tysk konsthistoriker, prof. i Kiel, främst känd genom sin stora Eembrandtmonografi (1902), vari målarens germanska väsen glänsande karaktäriseras.
T. Neumayer [nå'jmaj-]
12 3 4 5 6
_ . v/ /? U /*
3 r^ iS p
övre raden neumer, nedre raden koralnoter. 1 virga, 2 punctum, 3 pes, 4 cli-Tis, 5 epiphoDus, 6 cepbalious.
Georg Balthasar, f. 1826, d. 1909, tysk geofysiker, 1873 prof. i Berlin, 1875—1909 chef för Deutsche Seewarte i Hamburg. N. ägnade sig företrädesvis åt den nautiska meteorologin och jordtnagnetismen. 1873 grundade han tidskriften Annalen der Hydrographie und maritimen Meteorolog ie. Bland lians viktigaste arbeten märkes Anleitung zu wissenschaftlichen Beobachtungen auf Reisen (2 bd, 3:e uppl. 1905—06).
Neumer [ne'w-] (av grek. nen' ma, vink, åtbörd), nottecken för uppteckning av den romerska kyrkans liturgiska musik, N. sakna bestämda rytmiska värden. Urspr. accenttecken, anbragta över texten för att underlätta recitationen, tecknades N. före 900-t. utan linjer. Senare skedde uppteckningen på två linjer (foch c-linje), vilka av Guido av Arezzo (se Guido) utökades till fyra. Samtidigt erhöll N. kvadratiska former, s. k. koralnoter. De viktigaste N. äro v i' r g a, pu'nctum (en not), pes 1. p o d a' t u s, tecken för stigande intervall, c 11' v i s 1. f 1 e' x a, tecken för fallande intervall m. m. Föredragstecken äro p r e' s s u s 1. 8tro'phicu8 (utdragen 1. vibrerad ton) , quili'sma (drill) samt portamentotecken (epi'phonu8, stigande intervall, cepha'licus, fallande intervall m. m.) . Jfr Notskrift.
Neunkirchen [nå'jnkir5en], köping i Saarområdet, v. Tysk-
Källa: Internet Archive ·
