Sida 388
763
Neuquén — Neuros
764
land, nära Saarbriicken. Centrum i ett stort koldistrikt; stor järnindustri. 39,000 inv.
Neuquén [neoke'n], territorium i v. Argentina. 105,000 kvkm. 38,000 inv. Huvudstad Chosmalal.
Neuralgi' [new-] (av grek. neu'ron, nerv, och a'lgos, smärta), nevralgi, till sin orsak ej säkert kända, anfallsvis påkommande smärtor inom utbredningsområdet för en nerv. Trol. uppstå de oftast genom inflammation i bindväven kring sensibla nervtrådar 1. i ganglier och utbryta ofta i direkt anslutning till någon infektionssjukdom, till kraftiga kroppsliga ansträngningar 1. avkylnrngar. Även lokala processer, SS. svulster, kunna gripa över på nerver och orsaka svår N. De vanligaste N. ha sitt säte i ne'rvus ischia'dicu» (se Ischias), i trigeminusnerven (jfrHjärnner-V e r) samt i nackens och armens nerver.
Neurasteni' [new-] (av grek. neu'ron, nerv, och astene'8, svag), nevrasteni', nervsvaghet, nervsjukdom utan kända organiska förändringar, yttrande sig i ökad retbarhet hos nervsystemet, sammanhängande med en medfödd, ofta ärvd, abnorm psykisk konstitution. Den vid N. iakttagna ökningen av urinens fosfater (fosfaturi) tyder ev. på någon (ännu okänd) näringsrubbning. N. utvecklas vanl. i samband med överansträngning. Känsla av arbetsoförmåga, tryck över hjässan, sömnlöshet och en deprimerad sinnesstämning, varunder hypokondriska föreställningar om organsjukdom av de mest skilda slag uppträda, hör ofta till sjukdomsbilden, men även fobier och tvångsföreställningar kunna uppträda och utvecklas till sinnessjukdom. Behandlingen blir ofta
långvarig och inriktas på att bereda nödig vila. Sysslolöshet är oftast skadlig, varför den sjuke helst bör ha regelbundet, efter hans förmåga avpassat arbete. I svåra fall kan behandling på kurort bli nödvändig. — N e u r a - s t e' n i 8 k 1. n e r v ö' s, lidande av neurasteni. — Subst. : n e u - raste'niker.
Neuri'n [new-], vinyltrimetylammoniumhydrat, giftig bas, som bildas vid förruttnelse men även normalt i liten mängd kan påvisas i kroppen. N. har liknande men starkare verkan på mag- och tarmrörelserna som kolin, ur vilket det trol. bildas.
Neuri't [new-] (av grek. neu'- ron, nerv) , se Nervsjukdomar och Nervvävnad.
NeurogIi'a [new-] (av grek. neu'ron, nerv, och gWa, lim), se Nervvävnad.
Neurologi' [new-] (av grek. neu'ron, nerv, och lo'gos, lära), läran om nervsystemet och dess sjukdomar.
Neuro'm [new-] (av grek. neu' ron, nerv), se Svulst.
Neuro'n [new-] (grek. neu'- ron ) , nerv, se Nervvävnad.
Neuropati' [new-] (av grek. n&u/ron, nerv, och pa'tos, lidande), nervsjukdom, vanl. dock liktydigt med neurasteni. — Neuropa't, nervsjuk, neurasteniker.
Neuro's [new-] (av grek. nen'- ron, nerv), benämning på sjukdomstillstånd i nervsystemet utan säkert kända organiska förändringar, i regel beroende på medfödd disposition. Hit höra bl. a. epilepsi, hysteri och neurasteni. En del N. närma sig mera de egentliga sinnessjukdomarna, pay'koneuro'8er. Om en för N. disponerad individ utsattes för ett trauma 1. blir sjuk i någon organisk åkomma, kvarstå lätt i
Källa: Internet Archive ·
