Sida 389
765
Neusatz — Neutralitet
766
hans medvetande de därav framkallade symtomen för lilng tid efter den egentliga sjukdomens hävande, trauma'tisk N. (om nervösa krigsskador se d. o. sp. 1325). — Adj. : neuro'tisk.
Neusatz [uiVj-], se Novi Sad.
Neusiedlersjön [nå'jäid-], ung. Fertö, insjö i Burgenland, österrike, delvis i Ungern. Salthaltigt vatten. Kanalförbindelse med Donaus flodsystem. 335 kvkm.
Neuss [n&js], stad i Rhenprovinsen, Preussen, v. om Diisseldorf. Den 1209 påbörjade S:tQuirinuskyrkan är ett av övergångsstilens huvudverk i Rhenlandet. Metall- och textilindustri. Spannmålsmarknad. Järnvägsknut; kanal till Rhen. 45,000 inv.
Neuston [ne'w-] (av grek. ne'ein, simma), växter och djur, vilka leva i själva ythinnan av stillastående vatten, spec. i smärre vattensamlingar. Ofta äro små, vanl. mycket näringsrika dammar överdragna med en grön 1. ibland röd hinna, bildad genom massutveckling av mikroskopiska växter, t. ex. flagellaten Eugle'na. Flagellaten ChromuWna bildar ofta en guldglänsande hinna på små vattensamlingar. Jfr V e g e - tationsfärgning.
Neu-Strelitz [nåjsjtre'-], huvudstad i fristaten Mecklenburg-Strelitz, n. Tyskland. 12,000 inv.
Neu'strien (lat. Neu'stria, "icke östland") kallades på merovingernas tid Frankiska rikets v. del, begränsad av Loire i B., Meuse i ö. och ung. 50° n. br. N., vars befolkning var övervägande romansk, införlivades med Austrasien av Pippin av Héristal 687.
Neutr., förk. för neutrum.
Neutra'1 (lat. neutra'li8, av neu'ter, ingendera). 1. Tillhörande genus neutrum (se Genus).
— 2. Som ej tillhör något parti, som står utanför kampen (mellan personer, partier 1. stater) ; opartisk; likgiltig. — 3. En lösning är N., om den innehåller lika många väte-ioner som hydroxylioner. — Neutrala linjen, se Böjning.
Neutralblått, ett azinfärgämne (se Färgämnen sp. 865).
Neutralise'ra, göra neutral (se d. o.) ; förta verkan av. — Folkr. Se Neutralitet 2. — Kem. TiU en sur 1. alkalisk lösning sätta så mycket av en bas, resp. syra, att lösningen blir neutral. — Neutralisatio'n8värme, vid neutralisation frigjord värmemängd.
Neutralite't (jfr Neutral). Folkr. 1. Den ställning gentemot krigförande makter en stat intar, då den avhåller sig från inblandning i kriget och iakttar opartiskhet. — Behovet av en sjölagstiftning åstadkom imder medeltiden en samling maritima rättsregler, Consolato del mare, vari de första utarbetade bestämmelserna om neutralas rättigheter vid sjökrig inrymdes. Där föreskrives, att neutralt fartyg skall respekteras men fientligt gods på sådant fartyg konfiskeras, att fientligt fartyg skall konfiskeras men neutralt gods på sådant fartyg återställas. Under 1500-t. infördes i Frankrike och Spanien den skärpta regeln, att icke blott neutrala fartyg, som förde fientliga varor, utan även neutrala varor, som befraktades å fientliga fartyg, kunde beslagtas. Vid 1600-t:s mitt började en ny princip tränga igenom, nämligen att varans frihet 1. ofrihet beror på flaggan, enl. gnindsatsen : fritt skepp — fritt gods, ofritt skepp
— ofritt gods. Dessa bestämmelser erkändes allmänt i Väst-Europa
Källa: Internet Archive ·
