Sida 432
851
Nivå — Nizza
852
ska revolutionskalenderns fjärde månad, 21 (22) dec— 20 (21) jan.
Nivå' (fr. niveau), vattenpass; vågrät yta; jämnhöjd; ståndpunkt; en punkts höjd över en given nivåyta (se d. o.). — Energi' nivåer, de olika värden, en atoms energi antar, då en av dess elektroner befinner sig i olika stationära banor.
Nivåförändringar, landhöjning och 1 a n d s ii n k - ning i förhållande till havets yta. Bevis för äldre och ännu fortgående N. utgöra bl. a. berg- och jordarter, vilka endast kunna ha bildats under havets yta men vilka numera ligga över densamma, landbildningar, t. ex. torv, vilka träffas under havsytan, strandmärken av olika slag (erosionshak, strandgrottor, strandvallar och terrasser), som träffas högt över det nutida havets yta. Mest bekanta äro de N., som inträffat i Fennoskandia efter den stora nedisningen. Då isen drog sig tillbaka, lågo nämligen stora delar av detta område under havet men höjde sig därur, så snart isbelastningen var borta. Starkast höjda voro kustlandskapen i mell. Norrland med upp till 284 m. Från detta område sjunker det mått, med vilket landet höjt sig, åt alla håll och är i Mälarlandskapen 125 — 175 m., i n. Bohuslän 175 m., i n. Småland 100 m., på Hallandsås c:a 60 m., i s. Skåne endast ett par tiotal m. Den högsta gräns, till vilken havet gått, kallas högsta marina gränsen. — Grenom att sammanbinda punkter med samma högsta marina gräns erhålles ett system av koncentriska linjer (i s o b a' s e r) , vilka visa, att Fennoskandia höjt sig kupol formigt. Redan på 1700-t. hade en rad naturforskare iakttagit högt över den nuvarande
havsytan liggande strandmärken, vilkas högläge förklarades bero antingen på en "vattuminskning" 1. på "den svenska vallens höjning". F. n. höja sig mell. Norrlands kuster med upp till 9 mm. per år, Stockholmstrakten med c:a 3 mm. 1 de sydligaste delarna av landet kan numera ingen höjning iakttagas 1. ock har en obetydlig sänkning konstaterats. — Även ang. de förskjutningar i kustlinjen, som ägt rum efter utbildandet av den högsta gränslinjen inom östersjö- och Vänerområdena, ha ingående imdersökningar utförts (se Östersjön och Vänern).
Nivåkarta, detsamma som höjdkarta.
Nivåkurva, linje, som på en karta dras genom punkter, som ligga på samma höjd över ett visst plan, nollplanet, 1. havsytan. Höjdskillnaden mellan två närliggande N. kallas e k v i d i - s t a' n s. Ju mindre denna är, dess noggrannare återger kartan terrängens höjdförhållanden.
Nivåyta, ekvipotentia'ly t a, yta, på vilken tyngdkraftspotentialen är konstant, kan inom ett mindre område anses vara ett horisontellt plan. N:s skärning med markytan är en nivåkurva. — N. användes även inom andra potentialfält, spec. elektriska.
Nixon [nikksn], sir John, f. 1857, d. 1921, brittisk general. N. fick 1915 befälet över de brittiskindiska trupperna i Mesopotamien (se d. o. sp. 1531) men avgick 8. å. på grimd av sjukdom.
Niza'm, titel för fursten av Hyderabad (Nizams rike).
Niza'mi, se Persiska litteraturen.
Nizza [ni'ttsa], fr. Nice, huvudstad i dep. Alpes Maritimes, s.ö. Frankrike, nära italienska
Källa: Internet Archive ·
