Sida 433
853
Njam-njam — Njursten
854
gränsen, med ett utomordentligt vackert, amfiteatraliskt läge vid en bukt av Medelhavet och foten av Ilavsalperna, omgiven av vinberg, trädgårdar och villor. N. delas av den nästan uttorkade floden Paillon i en äldre pittoresk del och en modern med breda boulevarder och promenadplatser, främst Promenade des Anglais, kantade av eleganta hotell och villor. Biskopssäte. N. är Rivierans förnämsta turistort, på, grund av det milda klimatet särskilt besökt av bröstsjuka. Säsongen infaller under värmånaderna, då stora fester och karnevaler äga rum. Starkt befäst. Industri, särskilt framställning av utmärkt olivolja, och stor blomsterodling. 160,000 inv. — N. anlades under namnet Ni'Jcaia, "segerstaden", av Massilias invånare omkr. 300 f. Kr. och besattes av romarna omkr. 100 f. Kr. Det var under den tidigare medeltiden självständigt, behärskades från 1200-t. av grevarna av Provence och tillhörde Savojen-Sardinien från 1388 till 1860, då det jämte kringliggande provins avträddes till Frankrike som del av vederlaget för Napoleon 111:3 insats i kriget mot Österrike.
Njam-njam, se Niam-niam.
Nja'ngwe, se Xyangwe.
Nja'nsa, se Ny ansa.
Nja'sa, se N y a 8 a.
Nja'saland, se Nyasal andprotektoratet.
Nje'men, Ht. Nemunas, ty. Memel, flod i ö. Europa. Upprinner i sumptrakter på gränsen mellan Ryssland och Polen, går åt v. och n.v. genom Polen och Litauen, blir segelbar vid Grodno samt delar sig nedanför Tilsit i två armar, vilka utfalla i Kuri-Bches Haff. Omkr. 900 km.
Njord, fornnordisk gud av va-
nernas släkt (namnet besläktat med Nertus), i mytologin framställd SS. fader till Frej och Freja och SS. dessa väl urspr. en fruktbarhetsgud (i Norge dyrkad ss. herre över havet och rikedomarna). I Sverige har N:s kult varit särskilt utbredd i n. Götaland och angränsande delar av Svealand, SS. en mängd ortnamn (bl. a. på Nal-, Näl- och När-) vittna. Nrs gemål är i mytologin hans egen syster 1. jättinnan Skade. Hans borg kallas N o' a t u n.
Njudung, ett av de forna "smålanden" i Tiohärad, omfattande Västra och östra hdr i Jönköp. 1.
Nju'lja, se Nuolja.
Njure, se Utsöndringsorgan.
Njursjukdomar, se Njursten och Urinorganens sjukdomar.
Nj urslag, detsamma som korslamhet.
Njursten, i njurbäckenet bildade konkrement, vanl. bestående av kalciumoxalat (mullbärsstenar; knöliga, svartbruna) , kalciumoch magnesiumfosfat ("jordfosfat"; gråvita, lösa) 1. natriumsalt av urinsyra (uratstenar; taggiga). Vid infektioner i urinvägarna, som göra urinen ammoniakalisk ("alkalisk jäsning"), bildas stenar av ammoniummagnesiumfosfat (trippelfosfat) 1. ammoniumsalt av urinsyra. N. uppkomma genom utfällning I. utkristallisering av urinsalter. Små N. i stor mängd kallas n j u r - grus. Största antalet N. förekommer i mera framskriden ålder. De äro vanligast hos män. Symtomen äro blödningar (genom sönderslitning av blodkärl) och ofta våldsamma smärtor, n j u r - kolik, då en sten passerar genom urinledaren. Stenar kunna även indirekt ge anledning till in-
Källa: Internet Archive ·
