Sida 474
923 Nord- Amerikas För. Stat. (Komm. Mynt. Mått o. v. Förf.) 924
industrins snabba uppsving. Näst Storbritannien ha N. den största handelsomsättningen ; exporten Ur sedan världskriget den största av alla staters. För handelsflottan betydde inbördeskriget på 1860-t. en så kraftig nedgång, att nettotonnaget 1910 var mindre än 1810. Från början av 1900-t. har flottan dock hastigt vuxit, så att den nu kommer närmast Storbritanniens i storlek. En stor del av tonnaget sysselsattes på de stora sjöarna. 1924 utklarerades i N:s hanmar fartyg i handel med utlandet med sammanlagt 68,8 mill. nettoton; 41,4 % av detta tonnage var inhemskt. De viktigaste hamnstäderna med avseende på såväl insom utrikes sjöfart äro New York, Duluth-Superior, Philadelphia, Buffalo, San Francisco, Norfolk, Boston, Baltimore, Astabula, Cleveland, Los Angelea och New Orleans. — Komnmnikationer.
Järnvägarnas längd. År 1830 1850 1880 1900 1923 Km. 37 14,517 150,095 320,194 402,991
Landsvägarnas längd uppgår till c:a 4,7 mill. km., till största delen sämre vägar. Motortrafikens stora uppsving har dock medfört en synnerligen rationell väghållning, delvis med statsanslag. Vattenvägarna ha förr spelat en oerhörd roll. Kolonisationen har följt floderna, och i början av 1800-t. begynte kanaler anläggas. Med järnvägsnätets tillväxt ha en stor del kanaler minskat i betydelse. Floder, viktiga som trafikleder, äro bl. a. Mississippi, Ohios källfloder Monongahela och Alleghany och dess biflod Kanawha, Hudson, Delaware, Sacramento, Potomac. De viktigaste kanalerna äro Sault S:te Mariekanalen (se d. o.) och New York State Barge Canal (se d. c). Järnvägar
började byggas 1828. Järnväganätets längd är f. n. större än hela Europas, ö. N. intill 100° v. 1. har ett mycket tätt järnvägsnät, där Chicago och S:t Louis äro de viktigaste knutpunkterna. De viktigaste järnvägarna äro utom Pacific järnvägarna (se d. o.) de linjer, som övertvära Appalacherna, samt Mississippidalens järnvägar. De allra flesta järnvägarna äro enskilda, men före 1870-t. åtnjöto de flesta större järnvägsföretag statsunderstöd i form av utdelade jordområden och statslån, ofta utan återbetalningsskyldighet. Järnvägamas taxepolitik är noggrant reglerad genom Transportation act (1920). Postkontorens antal 1923 var 51,613, antalet telefonapparater 1922 var 14,3 mill. Telegrafstationerna voro s. å. 27,354. N. ha ett betydande antal radiostationer. Om lufttrafik se d. o. sp. 833 ff. — Myntenheten är dollar (på guldmyntfot) = 100 cent. Sedelutgivande äro dela varje stats nationalbank, dela federal reservebankerna, bådadera imder överinseende av Federal Eeserve Board (se Federal reserve system). — Mått och vikt äro desamma som i Storbritannien (se d. o.). Dock begagnas i at. f. engelsk gallon och bushel s. k. Winchestergallon och -bushel, d. v. s. vingallon =: 3,785 1., ölgallon = 4,62 1. och bushel = 35,24 1., samt i st. f. cwt cental (se d. o.). Beträffande de amerikanska long ton och short ton se T o n. — Författning. Förbundsrepubliken består av 48 stater samt det av huvudstaden Washington bestående förbundsdistriktet Columbia och förbundsterritorier sa. Alaaka. — Förbundsförfattningen antoga 1787 och trädde i kraft 1789. Den verkställande
Källa: Internet Archive ·
