Sida 483
941 Nord- Amerikas Förenta Stater (Historia — 1870)
942
söndrade nord- och sydstatarna. Maryland och staterna e. därom voro katolska aristokratsamhällen, vilkas huvTidnärinp. plantageodlingen, grundade sig på negerslavamas billiga arbetskraft. Nordstaterna åter, med sin protestantiska frikyrklighet och sina jämlikhetsideal, avskaffade under början av 1800-t. de sista resterna av det där föga utbredda slaveriet samt uppammade även en opinion för att alla nytillkommande stater och territorier skulle vara slavfria. Detta skulle emellertid göra slaveriet ohållbart även i sydstaterna. De där överlägsna demokraterna upptogo slaveriets försvar, medan de s. k. abolitionisterna hade övervikten i nordstaterna. De utgjordes av tchigs samt senare även av freesoilers (se d. o.) och republikanerna. Motsättningen mellan Norden och Södern kom även till uttryck i handelspolitiken. Den stora stridsfrågan om slaveriet hade primärt reglerats genom nordvästordonnansen 1787 och Missourikompromissen 1821, varigenom floden Ohio, staten ]Missouri och i Västern breddgraden 36° 30' fastställdes som slaveriets nordgräns. På denna grundval upprätthölls jämvikten, genom att lika många slavtillåtna som slavfria stater nybildades. Då Kalifornien efter mycken strid 1850 upptogs som slavfri stat, bröts emellertid denna grundsats. I samband därmed förekom det första hotet från sydstatshåll att utträda ur unionen och dä skrev även H. Beecher-Stowe den världsberömda svartmålningen av negerslaveriet i romanen Onkel Töms stuga. Sedan konflikten ytterligare tillspetsats under 1850-t. och ett omstritt presidentval 1860 utfallit så, att den republikanske
abolitionisten L i n c o 1 n (1861 — 65) valts, utträdde 11 sydstater (Virginia, Nord- och Syd-Carolina, Georgia, Florida, Alabama, Tennessee, Arkansas, Mississippi, Louisiana, Texas) ur unionen, bildade Amerikas konfedererade stater och valde .Tefferson Davis till president (1861—65). Nordstaterna tvekade ej att med vapenmakt försvara unionen, och i april 1861 utbröt Nordamerikanska inbördeskriget 1. Slavkriget. Det blev ett av 1800-t :s blodigaste och utkämpades huvudsakl. på sydstatsmark. Till sjöss fingo nordstaterna snart överhanden, icke minst tack vare deras av John Ericsson konstruerade pansarbåtstyp Monitor. Till lands åter voro sydstaterna i början överlägsna; mot deras generaler Lee och Johnston kunde nordstaterna först efter några år finna jämlikar i Grant och Sherman. De unionella stridskrafternas kvantitativa överlägsenhet gjorde sig dock med tiden gällande, och sedan Grant bragt staden Richmond och Lees här till kapitulation, nedlade de övriga sydstatshärarna vapen april-maj 1865. Lincoln, som 1863 förklarat slaveriet helt avskaflFat, mördades 1865. — Den inre u t v e ehl in g e n under fredsperioden 186 5—1 917. 1 Lincolns anda genomförde efterträdaren A. Johnson ( 1865—69 ) freden och unionens återupprättande, men han kom i sin rekonstruktionspolitik i svåra konstitutionella konflikter med representationen. Genom författningstillägg 1865 lagfästes slaveriets avskaffande, och genom ett annat 1870 förbjöds vägran av medborgarrätt på grund av ras och hudfärg
Källa: Internet Archive ·
