Sida 484
943
Nord-Amerikas Förenta Stater (Historia — 1901) 944
(dock undantogos kineser). Ehuru ekonomiskt lätt att övervinna, bragte dock den sociala välvningen mycken oro i sydstaterna. Negerfientligheten tilltog i kapp med den frigjorda rasens självkänsla. Beskäftiga republikanska nordstatspolitiker skaffade sig genom negremas röster stort inflytsmde, och ansatser till en negerterror uppväckte en än värre motrörelse i Ku Klux KJan. En gigantisk materiell utveckling präglade senare delen av 1800-t. Väldiga järnvägsbyggen möjliggjorde en intim ekonomisk växelverkan mellan N, inbördes, liksom de transoceana förbindelsemas framsteg från 1870- och 1880-t. befordrade all slags massexport. Industrialiseringen fortgick snabbt, även inom jordbruket. Den inre expansionen fullföljdes ej blott genom nybyggarverksamhet utan även genom intensivare utnyttjande av naturtillgångarna. Den framträngande storstadskulturen blev överallt tongivande. Immigrationen fick en oerhörd omfattning (jfr Emigration sp. 979 f.). En klass av storkapitalister uppkom, och det ledande inflytandet inom näringsliv och högfinans har tenderat att samlas på ett fåtal händer. Respekten för penningens makt skapade en utpräglad klasskillnad, kontrasterande mot de demokratiska formerna. Arbetarna började organisera sig: 1869 i Arbetets riddare, 1881 i American Federation of Lahor, 1905 i Industrial Worl-ers of the World (se dessa ord). — Den inre politiken efter inbördeskriget rörde sig föga med sociala frågor utan var en tämligen ohöljd maktstrid mellan partierna. Såväl högre som lägre förvaltning hade alltmer indragits i partilivet; ämbetena blevo alltmer be-
roende av regimskiftena, och korruptionen var vitt utbredd. Upphov till särskilt beryktade skandaler gav Tammany HaU (se d. o.) . Reaktionen häremot blev någorlunda framgångsrik först under Hayes' presidentskap (1877 — 81) och under Clevelands första (1885—89). En efter inbördeskriget kvardröjande svårighet utgjorde de ånyo i för stor mängd utgivna sedlarna ("greenbacks"), vilka efter principiella stridigheter om penningpolitiken gjordes inlösliga 1879. Den sedan gammalt bestående bimetallismen hade avskaffats 1873 men återinfördes 1878, närmast för att gynna X:s silverproduktion. Då ett fast värdeförhållande mellan silver och guld blev allt omöjligare att upprätthålla, blev dubbelmyntfoten en häftig stridsfråga. Den kulminerade vid presidentvalkampanjen 1896, då silvrets förkämpe Brvan utslogs av McKinley "(1897—1901), som 1900 införde ren guldmyntfot. Handelspolitiken fortfor att vara omstridd och gick trots många bakslag alltmer mot en av republikanerna omhuldad industriprotektionism. Xäringslivets utveckling fick många svårbemästrade sociala följder; ekonomiska kriser inträffade, de mest panikartade 1873, 1893 och 1907; de monopoliserande företagssammanslutningarna gingo fram med stor hänsynslöshet. De första försöken till lagstiftning mot monopolen kringgingos. främst genom trustbildning (se Trust), vilket förbjöds genom Shermanakten 1890. Senare har lagstiftningen skärpts flera gånger, främst under Roosevelts republikanska styre (1901 — 09). Roosevelt förde på skilda områden en kraftig kampanj mot partikulära
Källa: Internet Archive ·
