Sida 486
947 Nord-Amerikas Förenta Stater (Historia — 1924)
948
gav emellertid vika, sedan Tysklands oinskränkta U-båtskrig proklamerats 1917. De diplomatiska förbindelserna med Tyskland avbrötos i febr. och kriget förklarades i april under översvallande nationell entusiasm. Allmän värnplikt infördes och fortbestod till krigets slut. Om Nrs krigspolitik och militära insatser se Världskriget. Wilson, som redan 1916 uppställt havens frihet och folkens självbestämmanderätt som fredsförutsättningar, fann vid fredsarbetet ett uttryck för sina starkt ideella krav främst i det av honom framdrivna N". F. Hans europeiska politik stötte emellertid pä starkt motstånd inom kongressen, där republikanerna efter valen 1918 fått övervikt. Av rädsla för att N:8 handlingsfrihet skulle inskränkas genom inträde i N. F. och genom varje form av medansvar i en europeisk politik vägrade senaten under ledning av Lodge, Knox och Borah efter långvariga diskussioner att ratificera Versaillesfreden. 1919 genomfördes i hela N. allmänt rusdrycksförbud, vilket tidigare förberetts genom förbud i flertalet delstater. Den 1920 genomförda kvinnorösträtten hade likaledes förberetts i en del av staterna (med början i Wyoming 1869). Vid presidentvalet 1920 besegrades demokraten Cox av republikanen H a r d i n g (1921 — 23). Denne slöt 1921 freder med de forna centralmakterna och sammankallade Washingtonkonferensen (se d. o.). I fråga om ententemakternas krigsskulder till N. uppnåddes överenskommelser med England 1923 och under Hardings efterträdare, republikanen Calvin Coolidge (1923—), med Italien 1926. Med Frankrike har en ännu icke ratificerad
överenskommelse ingåtts. I arbetet på skadeståndsfrågans ordnande genom den s. k. Daweskommissionens 1924 antagna förslag ha amerikanska krafter tagit ledande del. Kriget medförde i N. som annorstädes en inflation, men landet var det första att återställa guldmyntfoten (1919) och övervann jämförelsevis lätt den med deflationen följande depressionen. Sedan har N. avgjort framstått som ledande i penningpolitiken och som den mäktigaste faktorn i världsekonomin. — De inre sociala förhållandena ha på senare tid undergått stora förändringar. De gamla yankeesläkternas låga nativitet och andra raselements, särskilt negrernas och japanemas, snabba tillväxt ha synts hotande för det angelsachsiska elementets fortsatta hegemoni. Detta har uppväckt främlingsfientlighet och nitälskan för "äkta amerikanism" med delvis synnerligen stränga standardkrav på åskådning och levnadsvanor. Därvid ha även intoleranta och laglösa metoder och rörelser utvecklats, ss. lynchningen, den återuppståndna Ku Klux Klan och allt slags hemligt sällskapsväsen. Immigrationen har nedbringats genom den s. k. kvotlagen, som begränsar invandringen i dess helhet och för varje folk till en viss årlig kvot (1921 3 % av resp. folks antal i N. 1910; sedan 1924 2 % av antalet 1890). Härigenom drabbas den sydeuropeiska och slaviska immigrationen särskilt hårt och framför allt den japanska, vilket framkallat en diplomatisk konflikt och en även av politisk rivalitet underhållen spänning (se Japan sp. 76). Avstängningspolitiken bottnar även i uppfattningen, att N. nått sitt befolkningsoptimum
Källa: Internet Archive ·
