Sida 496
967
Nordiska rasen — Nordiska språk
968
understöd från Samfundet för Nordiska museets främjande (stiftat 1880) och Nordiska museets vänner (stiftat 1918). — Genom donation av greven och grevinnan W. von Hallwyl (1919) är med N. förbunden en professur i nordisk och jämförande folklivsforskning.
Nordiska rasen, se Människoraser sp. 515 f.
Nordiska samfundet, se Djursky d d.
Nordiska sjuårskriget, Sveriges krig mot Danmark, Polen och Liibeck 1563 — 70. Dess orsaker äro att söka i den vid 1500-t : s mitt tilltagande spänningen mellan Sverige och Danmark, varav tvisten om "tre kronor" (se Riksvapen) var ett utslag, under Erik XIV:s första regeringstid ytterligare skärpt genom rivaliteten i östersjöprovinserna. En svensk beskickning till Hessen kvarhölls på vägen i Köpenhamn (1563), och 8. å. inleddes fientligheterna med ett sjöslag. Fredrik II av Danmark sökte avspärra Sverige från all tillförsel och förband sig därför med Polen och Liibeck. Blockaden kunde dock ej genomföras, då flera av de stora tyska sjöstäderna under hela kriget underhöll© förbindelser med Sverige. Den svenska flottan under befäl av Jakob Bagge (se d. o.) utkämpade 1564 ett oavgjort slag vid Ölands n. udde. Klas Kristersson Horn, som övertog befälet, bröt 1565—66 de allierades blockad, och svenskarna blevo för en tid Östersjöns herrar. Mindre framgångsrika voro svenskarna till lands. Danskarna intogo 1563 Älvsborg. Väl erövrade svenskarna vmder Claude CoUart 1564 Jämtland och Härjedalen och 1565 Varberg, men de besegrades 8. å. vid Axtorna av Daniel Rant-
zau. Gynnad av den inre oredan i Sverige efter Sturemorden och hertigarnas uppror, företog Rantzau 1567 — 68 ett härjningståg in i Östergötland men fick ej begärda förstärkningar och måste återvända. Vid Johan III:s tronbestigning 1568 upphörde krigstillståndet med Polen. I nov. 1569 återerövrade danskarna Varberg. Freden slöts f. å. i Stettin imder kejsar Maximilian II :s bemedling. Sverige skulle till Danmark återställa Jämtland och Härjedalen, avstå anspråken på Gotland och för Älvsborg erlägga en lösensumma på 150,000 daler. Frågan om tre kronor lämnades oavgjord. Liibeck däremot vann ingenting.
Nordiska spelen, internationella vinteridrottstävlingar, som skola äga rum i Sthlm vart fjärde år och hittills avhållits åren 1901, 1905, 1909, 1913, 1917, 1922 och 1926. I programmet ingå alla slag av vinteridrott, ss. skidlöpning, skridskoåkning, issegling, bandy och curling, jämte en del andra idrottsgrenar, ss. skjutning, hästtävlingar m. m. N. anordnas av Sveriges centralförening för idrottens främjande samt Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund. Initiativtagare var prof. E. J. Widmark.
Nordiska språk, en av den germanska språkfamiljens grenar (se Germanska språk). Säkerligen ha N. på nordisk mark framgått ur det ännu relativt osöndrade germanska språket. De enda källor, som möjl. äro tillräckligt gamla för att ge en viss föreställning om det "förnordiska" språket i Norden, äro ur detta i finskan upptagna lånord. Först vid tiden inemot Kristi födelse torde de mera säreget nordiska språkdragen ha fram-
Källa: Internet Archive ·
