Sida 498
971 Nordisk Familjebok — Nordiskt medicinskt arkiv 972
diftonger {au, 0y, ei), där östnordiska tidigt fått monoftonger (ö, e). De västnordiska språken kallades i gammal tid norr0na tunga (för sv. norrön 1. norröna tunga) 1. norr^nt mål. — Skiljaktigheterna mellan svenska och danska ha under den förlitterära tiden (de äldsta icke-urnordiska runinskrifternas tid) ej varit betydande (se vid. resp. språk). Isländskans egen, av norskan oberoende historia börjar först med 870-t. (se Isländska språket); huvudskillnaderna äro under äldsta tid: isländska har än fullständigare genomfört «-omljudet (jfr ovan) samt bevarar de urgamla förbindelserna hl, hn, hr i början av ord (hlaupa, löpa, hniga, niga, hrls, ris) ; i yngre tid gå de båda språken mer isär. — Bland allmäoona drag, frånsett ordförrådet, som karaktärisera samtliga N. i senare tid, märkas främst bestämd slutartikel (utom på 8. Jylland) samt passivbildningen på -«. — N. ha upptagit många lånord ur andra språk. Under äldre järnåldern (kanske redan under bronsåldern) ha förbindelserna med v. och s. delarna av kontinenten medfört införsel av främmande ord i sällskap med införseln av främmande varor. Es. på tidiga (ofta allmänt germanska) lån: kittel (lat. cati'llus), järn (sannol. från keltiska), torg (från slaviska). — Redan under tidig vikingatid spreds nordiskt språk till orter, där det sedan dött ut 1. starkt gått tillbaka : Normandie, Irland, n. England med ön Man, Hebriderna, Shetlandsoch Orkneyöarna, östersjöprovinserna och det inre av Ryssland. — En indelning av N. efter folkmålens vittnesbörd i senare tid utfaller delvis annorlunda än
den ovan givna, för litteraturspråken (bortsett från den s. k. dansk-norskan) gällande. Kölen bildar ingen betydande språkgräns mellan svenskt och norskt språk, starka danska inslag finnas i 8. och v. Sverige och i s. Norge. Inom de nordiska rikena finnas vissa språkgränser, som äro skarpare än de, som sammanfalla med de politiska.
Nordisk Familjebok, se E n - cyklopedi sp. 1005 f.
Nordisk hygienisk tidskrift, vetenskaplig tidskrift för hygieniska frågor, populärt behandlade, organ för hygieniska föreningar i Danmark, Norge och Sverige. Startad 1920.
Nordisk mytologi, se Fornnordisk religion.
Nordisk revy, en av E. Thyselius i Sthlm 1895—99 utgiven radikal månadsskrift för politik, litteratur och konst.
Nordisk tidskrift. 1. En av prof. K. G. Hamilton i Lund 1866 — 70 utgiven tidskrift med uppsatser i politiska, sociala och litterära ämnen. N. hade en starkt skandinavistisk tendens. — 2. N. för vetenskap, konst och industri, av Letterstedtska föreningen sedan 1878 i Sthlm med åtta häften årligen utgiven tidskrift med populärvetenskapliga uppsatser och recensioner, fr. o. m. 1925 redigerad i samverkan med föreningarna Norden. N. redigeras av svensk huvudredaktör (1880—1921 O. Montelius, därefter docenten N. Herlitz) med biträdande redaktörer i Norge och Danmark.
Nordiskt medicinskt arkiv, av A. Key 1869 grundad skandinavisk tidskrift väsentl. för originaluppsatser, sedan 1901 med 2 avd., Arkiv för inre medicin. Arkiv för kirurgi.
Källa: Internet Archive ·
