Sida 518
1011
Norge (Historia — 1816)
1012
lagtingen och Höjesteret i Köpenhamn. All rest av gammal självstyrelse hos städer och korporationer utplånades. 1687 erhöll N. en ny lagbok, "Kristian V:s norske lov", starkt påverkad av den danska av 1683. Enväldets ekonomiska politik var utpräglat merkantilistisk. Handel och hantverk koncentrerades till städerna och omhuldades liksom industrin av statsmakten. Järnbruken gynnades genom förbud mot införsel till Danmark av annat än norskt järn, varemot svarade förbud mot införsel av annat än dansk spannmål tillN. (upphävt 1784). Adeln blev alltmer en ämbetsmannaklass. Genom Stora nordiska kriget förstördes i grund N:s ekonomi. Finansnöden tvang till försäljning av kronogods, varigenom en mängd nya självägare skapades. Oroligheter utbröto i slutet av 1700-t. på grund av skattetryck och ämbetsmannaövergrepp. Rikets neutralitet under de stora krigen under senare hälften av 1700-t. skapade lysande afTärskonjunkturer. Dessa upphörde genom den dansk-engelska brytningen 1807, då den engelska flottan blockerade N. och hindrade sjöförbindelsen med Danmark. Då Danmark 1808 började krig med Sverige, kunde landförbindelsen ej heller upprätthållas. En självständig norsk regering upprätthölls sept. 1807 — 09 med prins Kristian August av Augustenborg ss. ledare. En spannmålskommission under Wedel-Jarlsberg sökte avvärja den vid den uteblivna tillförseln hotande nöden. Efter Gustav IV Adolfs avsättning utsågs Kristian August till svensk tronföljare, men tanken på ISTis anslutning till Sverige, som bl. a. Wedel sökt främja, blev därvid ej för-
verkligad. De redan pä 1700-t. framförda önskemålen om större självständighet för N. fingo nu ett uttryck i det på Wedels initiativ stiftade Selskabet for Norges Vel (1809) och i ett norskt universitets upprättande 1811. Då genom Kielfreden 1814 N. av Fredrik VI (1808—14) avträddes till konungen av Sverige, förklarade danske tronföljaren Kristian Fredrik, som
1813 sänts till N. för att bevara detta åt dynastin, i samråd med inflytelserika norrmän N. oberoende och övertog regentskapet. April 1814 samlades på Eidsvold (se d. o.) en riksförsamling, som utarbetade N:s grundlag (jfr ovan sp. 996 f.), och 17 maj s. ä. utsågs Kristian Fredrik till N:8 konung (17 maj — 10 okt. 1814). Dennes försök att vinna stormakterna för N. misslyckades, emedan dessa garanterat Sverige N:s förvärv. Ett kortare krig med Sverige utbröt juli 1814. Svenskarna intogo bl. a. Fredriksstad och nödgade norrmännen att dra sig bakom Glommen. 14 aug. 1814 avslötos ett stillestånd och en konvention i Möss, enl. vilken ett urtima storting sammanträdde i Kristiania. Det mottog Kristian Fredriks abdikation, beslöt 20 okt. förening med Sverige samt vidtog därav betingade förändringar i grundlagen, varefter Karl XIII
1814 valdes till N:s konung. — Svensk-norska im io n s - tiden {1814—190 5). Om de unionella frågorna och om förhållandet till Sverige se Svensknorska unionen. 1816 inrättades N:s bank och infördes en ny härordning, som reducerade armén. Penningväsendet var förstört, och handelskriser inträffade. Skattetrycket ökades, och en-
Källa: Internet Archive ·
