Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 644
Originalsida 644
Originalsida 644
Originalsida 645
644–645

Sida 644

1263

Oktett— Okular

1264

T. v. Huygens', t. h. Kamsdens okular. a Kollektiv-, b ögonllns, cd härkors.

Okte'tt (ital. ottetto, av lat. o'cto, åtta), tonsättning för åtta stämmor.

Oktober (av lat. o'cto, åtta), tionde månaden enl. nu gällande tideräkning, åttonde enl. den gamla romerska. Svenska namnet ärslaktmänad. 31 dagar.

Oktobri'ster, ryskt centerparti av moderat-liberala agrarer, bildat 1905 och uppkallade efter tsarens kort förut utfärdade oktobermanifest om dumans lagstiftningsmakt, vilket de erkände ss. grundval för rikets konstitution. I första duman stodo O. närmast till höger om kadetterna, vilka motsatte sig oktrojerad författning. Vid dumavalen 1907 tillbakaträngdes vänetern av O., som i tredje duman under Gutjkov nådde sin starkaste maktställning och stödde Stolypin för att slutligen i fjärde duman (1912) förena sig med yttersta högern, "de sant ryska männen".

Oktode's (av lat. octo'decim, aderton), bokformat, erhållet genom arkets vikning i 18 blad.

Okto'ser, se Socker.

Oktro'j (fr. octroi, av lat. auge're, öka, befrämja), av offentlig myndighet meddelat tillstånd för enskild person 1. bolag att utöva viss ekonomisk verksamhet; i Sverige av K. M:t meddelad rätt att bedriva bankrörelse. O. meddelas för en tid av högst 10 år. Ansökan om förnyad O. skall göras minst 16 mån. före utgången av den löpande O. — I vissa länder, t. ex. Frankrike, användas

motsvarande termer även om viss indirekt kommunalskatt (t. ex. på livsmedel) . — Oktroje'rad författning, se Grundlag.

Oku, Yasukata, f. 1845, greve, japansk fältmarskalk. Förde i Rysk-japanska kriget befälet över 2:a armén, med vilken han avspärrade Port Arthur. Han segrade vid Wafangu samt deltog i striderna vid Liao-yang och Mukden. O. var 1906 — 12 chef för generalstaben och 1914 — 16 krigsminister.

Okubo, se Japan sp. 72.

Okula'r (av lat. o'culus, öga).

1. O. 1. o k u 1 ä' r, som angår ögonen, ögon-; med egna ögon. —

2. Den del av optiska instrument, varmed den av objektivet givna bilden betraktas. Med O. avses dels att kunna skarpt betrakta ett närbeläget bildplan, dels att göra detta med förstoring. O. inställas i regel så, att det utgående strålknippet är parallellt och således avsett att uppfångas i ett för seende på oändligt avstånd ackommoderat öga. Undantag äro projektionsokular (se Mikroskop sp. 46) . På grund av ögats ofullkomliga optiska korrektion kunna jämförelsevis enkla konstruktioner användas; den sedda bilden förbättras dock genom ögats anatomiska byggnad (rörlighet, adaptationsförmåga m. m.) ; de flesta O., tämligen lika i de flesta instrument, bestå således av två plankonvexa linser. Huygens' O. har de båda plana sidorna vända mot ögat. Den första (kollektivlinsen) samlar då objektivets strålknippe till en bild, som betraktas med den andra (ögonlinsen). I Eamsdens O. vända linserna sina konvexa sidor mot varandra; den av objektivet givna bilden betraktas här med hela systemet. Kellners

Källa: Internet Archive ·