Sida 66
115
Missionsalfabet — Missionsdagen
116
till missionaiver mot slutet av 1700-t., främst genom W. Carey (se d. o.). M. omhändertogs här av speciella missionssällskap (bl. a. Londonmissionssällskapet av 1795), en för den nyare M. sedan dess i stor utsträckning karaktäristisk företeelse. En liknande iver grep från ]800-t:s förra del kontinentens evangeliska kyrkor. 1815 grundades det interkonfessionella B a - selsällskapet, 1836 det lutherska Leipzigsällskapet. — I Sverige stiftades 1835 den första egentliga missionssammanslutningen, SvenskaMiss i o n s s ä 1 1 s k a p e t (se d. c), 1845 följt av Lunds missionssällskap, som dock redan 1855 upphörde med sin verksamhet. En betydande banbrytare för M. var Fjellstedt (se d. o.). Det avgörande genombrottet kom med den M., som upptogs av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (se d. o.). Därefter följde kyrkofolkets M. under ledning av den 1874 inrättade Svenska kyrkans raissionsstyrelse samt från 1880 Svenska Missionsförbundets. Bland smärre organisationer märkes Svenska Missionen i Kina (1887). — Under 1800-t. har missionsintresset över huvud starkt utvecklats i de protestantiska kyrkorna och utvidgat M. till ett synnerligen vittomfattande företag. Stark strävan förefinnes till samarbete, varom särskilt den senaste världsmission akonferensen (i Edinburgh 1910) vittnade. Denna tillsatte bl. a. en fortsättningskommitté, vilken 1920 ombildades till Internationella missionsrådet. Antalet arbetare i den evangeliska M:s tjänst är f. n.
c:a 180,000 (130,000 manliga, 50,000 kvinnliga), därav 150,000 infödda. De svenska missionärerna uppgå till omkr. 1,000. Den evangeliska M:s kraftiga utveckling har eggat även den romerska kyrkan till förnyade ansträngningar, ofta under tydligt motarbetande av den evangeliska M. Antalet arbetare uppgår f. n. till c:a 100,000, därav 75,000 infödda. Sedan 1622 står den katolska M. under ledning av en särskild kongregation (se d. o. 3). Också den ryska kyrkan bedrev under 1800-t. en viss M., utom i Sibirien framför allt i Japan. — Med avseende på några av de viktigaste missionsfälten ter sig läget f. n. sålunda (enl. tillgängliga statistiska uppgifter). I Britt. Syd-Afrika (s. om Sambesi) inklusive protektorat etc. (c:a 7 mill. färgade) 1 mill. protestanter och 165,000 katoliker. I Britt. Indien med Ceylon (325 mill. inv.) resp. 2,3 mill. och 2 mill. I Kina (436 mill.) resp. 800,000 och 2,7 mill.(?). I Japan (60 mill.) resp. 185,000 och 90,000. I Korea (17 mill.) resp. 280,000 och 100,000. En livlig skolverksamhet samt (särskilt hos protestanterna) en uppblomstrande läkarvård nå emellertid på de olika fälten ännu långt flera. — Vad här ovan benämnts M., kallas ock mera spec. "yttre M." till skillnad från den s. k. "inre M.", en term, som från 1840-t. använts för att beteckna evangelisationsarbetet inom de kristna länderna själva med syfte att framkalla en avgjord, personlig kristendom.
Missionsalfabet, ett av missionärer använt alfabet för återgivande i skrift av primitiva språk, som sakna eget skriftsystem.
Missionsdagen, se Böndagar
Källa: Internet Archive ·
