Sida 678
1331
Operan — Operatorkalkyl
1332
i ett antal nationella riktningar. Skapare av den ryska nationaloperan var G 1 i n k a, som bl. a. efterföljts avMusorgskij och Tjajkovskij, den böhmiska O. utbildades av S m e t a n a, Dvorak m. fl. — Företrädare för den danska O., som delvis utbildats redan på 1700-t. (jfr Danskmusik sp. 100), ha under ISOO-t. och senare varit bl. a. Hartmann, H e i s e, Lange-IMliller, Enna och Carl Nielsen. — Efter försök från 1754 i Sverige med den italienska O. grundades 1773 en fast lyrisk scen, som sedan dess med undantag av några år i början av 1800-t. varit i verksamhet. Repertoaren omfattade i början bl. a. verk av U t t i n i, Gluck (från 1773), Naumann, Kraus, Vogler. Först på 1800-t. infördes Mozart å spellistan, som i övrigt därefter anslutit sig till de ledande scenernas i utlandet. Av inhemska tonsättare märkas på 1700-t. v. Höpken, Zellbell d. y., Stenborg, Zander, Ählström m. fl., under ISOO-t. och senare Lindblad, Berwald, Hallström, Hallen, Stenhammar, Peterson-Berger, XatanaelBer g, Rangström, Atterberg. Jämte den kungliga scenen funnos i Sthlm redan i äldre tid mindre scener (Stenborgs m. fl.), vilka huvudsakl. voro avsedda för sångspelet. En fast lyrisk scen finnes även i Göteborg (O. och operett). — I Norge, där O. tidigare vid olika tillfällen uppförts på talscenen, grundades 1918 en stående O. i Oslo (Opera Comique), som likväl redan 1921 nedlade verksamheten. Bland tonsättare av (delvis ej uppförda) O. märkas Sinding, Elling, Schjelderup. Borgström m. fl. —
I Finland uppfördes ett 30-tal O. på den finska dramatiska teatern 1873 — 79. År 1911 öppnades en finsk O. (Suomalainen Ooppera), från 1918 inrymd i förra ryska Alexanderteatern i Helsingfors. Som tonsättare av O. ha verkat Pacius, Merikanto, Älelartin, Launis, Palmgren m. fl.
Operan, se Kungliga teatern.
Operatio'n (lat. opera' tio), arbete; företag, tillvägagångssätt. — Matem. Varje förändrande av en matematisk storhet. — Med. Eg. varje mekaniskt ingrepp på en patient i syfte att lindra 1. bota en sjukdom. I dagligt tal liktydigt med ingrepp, verkställt med instrument. — Mil. Krigsrörelse av en häravdelning 1. armé 1. flera samverkande sådana för uppnående av ett visst mål, t. ex. en anfalls- 1. försvarsoperation. O. förutsätter i regel dels en operationsplan, dels en operationsbas, ett större 1. mindre område, ur vilket för O. erforderlig tillförsel kan äga rum. Motsvarande gäller för marina O., där dock de primära baserna utgöras av permanent befästade örlogsstationer med varv, förråd m. m. Tillfälliga h j ä 1 p b a s e r anordnas ev. vid behov.
Operativ, som avser operationer. — O. ingrepp, detsamma som operation (se d. o. Med.). — O. e n h e t, den av samtliga truppslag, trängformationer m. m. sammansatta minsta styrka, som är organiserad för självständiga operationer. O. är i större arméer armékåren, i mindre arméer arméfördelningen (t. ex. Sverige).
Opera'torkalky'l, metod, särskilt använd inom teorin för differentialekvationer och vektorana-
Källa: Internet Archive ·
