Sida 685
1345
Optiker — Optionsrätt
1346
och Lambert nämiias ss. fotometrins fäder. J. W. Ritter upptäckte 1801 det ultravioletta ljuset. W. H. Wollaston observerade de sedermera av Fraunhofer 1814 finyo upptäckta, förklarade och efter honom benämnda linjerna i solspektrum. Den geometriska O. under 1800-t. representeras av Gauss genom hans 1841 utgivna arbete, P. L. v. Seidel, Abbe och svensken GuUstrand. Helmholtz' storartade arbeten inom den fysiologiska O. togo sin början 1850. Även F. C. Dondera (f. 1818, d. 1889), M. Tscherning och GuUstrand ha fört denna del av O. framåt. Kristalloptiken behandlades bl. a. av W. Voigt. Ljusets hastighet uppmättes med terrestriska metoder av Fizeau 1849 och Foucault 1854. Doppler fann sin princip 1842. Stereoskopin behandlades av Wheatstone, Brewster och Pulfrich. Andra framstående namn inom den tillämpade geometriska O. äro L. Euler, J. C. F. Sturm, Fraunhofer, Petzval, P. Rudolph, M. v. Rohr, D. Taylor, I. Porro, O. Schott och Zeiss; de två senaste samarbetade med Abbe. Spektroskopin behandlades av G. R. Kirchhotf, Bimsen, A. J. Ångström, J. R. Rydberg m. fl. Michel son är framstående experimentator, J. W. Rayleigh teoretiker. Faraday uttalade 1845, att ljus vore ett elektriskt fenomen, och Maxwell gav teorin härför i sin helhet 1865. Dess praktiska bekräftelse gavs först 1887 av Hertz. H. A. Lorentz utvecklade den för elektrooptiken betydelsefulla elektronteorin, M. Planck kvantteorin, till vilken betydelsefulla bidrag lämnades av Einstein, A. Sommerfeld och framför allt N. Bohr.
0'ptiker, person, som tillverkar optiska instrument.
Optima'1, se Optimum.
Optima'ter (lat. optima'tcs, de bäste), senatspartiets anhängare under den romerska republikens sista århundrade.
Optimi'sm (av lat. o'ptimus, den bäste), filosofisk ståndpunkt, vilken, i motsats mot pessimismen (se d o.), anser den givna världen 83. den bästa möjliga, representerad bl. a. av stoikerna och Leibniz; populärt livsåskådning med ljus syn på tingen. — Optimi'8t, anhängare av optimismen ; person, som ser allt från dess bästa, ljusaste sida. — Adj.: optimi'st i s k.
0'ptimum, lat., bäst. 1. Den grad 1. det värde (av temperatur, koncentration, tryck m. m.), vid vilken en kemisk, fysikalisk 1. fysiologisk process förlöper hastigast och fullständigast. — 2. Den kvantitativa relation mellan i ett visst företag samverkande produktionsfaktorer, vilken är den mest ekonomiska. — Man kan även tala om O. från samhällssynpunkt, t. ex. befolkningsop t i m u m, den befolkningsstorlek, som möjliggör det största produktionsresultatet per individ. — Adj. : o p t i m a' 1.
a. b. 0'ptimus, grundat 1899, äger i Väsbj^ Sthlms 1. mek. verkstad och metallvarufabrik; tillverkar fotogenkök, lödlampor, fotogengasvärmeapparater o. d.
Optio'nsrätt (av lat. o'ptio, val, valfrihet), valrätt. 1. Rätt för part i en rättegång att i vissa fall välja mellan olika behandlingssätt för ett mål 1. mellan olika domstolar o. d. — 2. Rätt för arrendator av publikt hemman att vid ny utarrendering behålla arrendet mot erläggande av det fastställda arrendevärdet. Förslag föreligger om optionsrät-
Källa: Internet Archive ·
