Sida 746
1467
Ostmark — Ostraka
1468
— Gävle järnväg, så att alltså hela linjen Uppsala — Gävle — Härnösand liksom fortsättningen till Sollefteå framdeles skall kunna helt överföras i statens ägo.
Ostmark. 1. Det av Karl den store upprättade markgrevskap, varur Österrike framgått. — 2. Till 1918 benämning på de ö. gränsprovinserna i Preussen, vilkas befolkning jämte tyskar övervägande utgjordes av polacker. Till O. räknades Väst-Preussen och Posen, vilka Tyskland genom freden i Versailles måste avträda, samt det sedermera delade Ober-Schlesien.
Ostmask, se Svängflugor.
Ost-or, se O r d j u r.
Ostpreussare [-pråjsare], halvblodshäst från Ost-Preussen, en av Europas förnämsta ädla hästraser, utgången från det 1732 grundlagda kronostuteriet Trakehnen. Sedan dess ha dels orientaliska, dels engelska hingstar använts till rasens förädling. O., som även spelat en icke obetydlig roll i svensk hästavel, lämpar sig såväl för rid- som körbruk. Den är en torr och välformad, lätt häst med eleganta, låga, vägvinnande rörelser och är en uthållig kavallerihäst men måhända ej tillräckligt grov och lugn för användning inom jordbruket.
0'st-Preussen [-prå'jsen], provins i Preussen, Tyskland, vid Östersjön mellan nedre Xjemen och Weichsel med Xogat. 38,600 kvkm. 2,275,000 inv., därav 100,000 litauer och 150,000 masurer. O. gränsar till Danzig och Polen, som i v. genom "polska korridoren" skiljer O. från övriga Tyskland, samt Litauen. O. hör till d(t nordtyska låglandet och genomdras av Baltiska lanthöjden. Jordbruk och boskapsskötsel (särskilt hästar) äro huvudnä-
ringar. Skogsbruk och livsmedelsindustri äro även av vikt ; en säregen näringsgren är insamlingen av bärnsten vid kusten. Huvudstad Königsberg. — Om 0:3 äldsta histaria se Preussen. O. utom Ermeland (se d. o.) motsvarar det 1525 bildade hertigdömet Preussen (jfr Albrekt 2). Det gtod under polsk överhöghet och ärvdes 1618 av hohenzoUrarna i Brandenburg, som i samband med Karl X Gustavs polska krig förvärvade suveränitet över O. 1701 upphöjdes O. till konungarike (se Preussen). — O. var under världskrigets första skede skådeplats för betydande operationer. Mot O. framryckte från ö. 1 : a ryska armén v. Eennenkampf och från s. 2 : a armén Samsonov, vilka efter vissa framgångar besegrades i slagen vid Tannenberg (se d. o. ) och Masuriska sjöarna (se d. o.) sept. 1914. Xya ryska stridskrafter, som trängt in i O. okt. s. å., fördrevos genom vinterslaget i Masurien (se Masurien) febr. 1915. -^ Genom freden i Versailles förlorade O. mindre delar av det gamla området (Memel m. m.) ; ett stort område, som ställdes under folkomröstning för anslutning till Tyskland 1. Polen, uttalade sig 1920 nästan enhälligt för Tyskland. I O. ingår sedan 1919 den del av Väst-Preussen, som Preussen fick behålla i Versaillesfreden,
Ostracoda, se M u s s e 1 - kräftor.
0'straka (grek., plur. av o'stral-on), lerskärvor, användes under antiken ofta till kortare meddelanden, brev, kvittenser, röstsedlar (se Ostrakism). Sådana O., vanl. med grekisk text, ha hittats i Egypten och bjuda ett oskattbart material för språkoch kulturhistorien.
Källa: Internet Archive ·
