Sida 823
1621
Paraguay-te — Parakronism
1622
står övervägande av indianer, guaranl, något blandade med spanjorer; senare invandrade befolkningselement (från Argentina, Syd-Europa, Tyskland) beräknas
Ejreatursstock 1918.
nästar 490.000
Åsnor, tnuläsnor och mulor ... 39,000
Nötkreatur 5,500,000
Fär 600,000
Getter 93.000
Svin 87,000
Handelsomsättning (mlll. p. st.). 1919 1920 1921 1922 1923 1924 Import 3,17 2,ea 1,6? l.u 1,71 2,»7 Export 3,50 3,0. l,M 1...» 2,.9 2,.o Importen, som främst kommer frfln Argentina, Storbritannien och För. Stat., omfattar bl. a. textilvaror, livsmedel och maskiner, exporten, som främst gir till Argentina, För. Stat. och Uruguay, trä, kött, quebrachoestrakt, tobak, mate, frukter, hudar, nötkreatur och bigaradolja.
till 60,000. — Huvudnäringar äro jordbruk (majs, maniok, sydfrukter, tobak), boskapsskötsel, skogsbruk och insamling av mate. — Floderna äro de viktigaste samfärdslederna. Järnvägarnas längd 828 km. (huvudbana Asunciön — Encarnacion). — Myntenhet är peso. För mått och vikt gäller metersystemet. — Oflficiella språket är spanskan, folkspråket guaranispråket. Formellt obligatorisk folkundervisning. Universitet i huvudstaden Asunciön. Religionen är romersk-katolsk. — Författning. Presidenten väljes på 4 år; representationen är delad på senat (20 medl.) och deputeradekammare (40 medl.). — Försvarsväsen. Armén räknar omkr. 2,500 man, varjämte ett nationalgarde av alla vapenföra män kan mobiliseras. Flottan är obetydlig. — Eistoria. P. nåddes i slutet av 1520-t. av S. Oaboto och gjordes till spansk provins. Tidigt fingo jesuiterna stort inflytande i P., och de grundade en nominellt un-
der den spanske konungen lydande ordensstat, som sträckte sig från Anderna till östkusten och som blev berömd för sitt välstånd och det ingripande men välgörande förmynderskapet över indianerna. 1767 fördrevos jesuiterna. P. deltog i den allmänna sydamerikanska frihetsrörelsen, och 1811 utfärdades en självständighetsförklaring. Makten kom 1814 i händerna på Rodriguez Franc i a, som med diktatorisk makt styrde P. till 1840. Sin ställning befäste han bl. a. genom att avspärra landet från alla inflytelser utifrån. Han efterträddes av C. A. Löpez (1840 — 62), som genomförde en rad reformer. Ett krig med Brasilien, Uruguay och Argentina 1864—72 medförde förödande verkningar för P., och n. delen av dess dåv. område förlorades till Brasilien. 1870 infördes en republikansk författning. P. har sedan dess haft yttre fred men gång på gång skakats av inre strider. P. inträdde 1920 i N. F.
Paraguay-te [-goa'j-], se II ex.
Parahyba [-rai'ba]. 1. P. do S u 1, flod i s.ö. Brasilien, genomflyter staten Rio de Janeiro och utmynnar i Atlanten. 900 km. — 2. P. d o N o r t e, flod i n.ö. Brasilien. 370 km. — 3. Kuststat i n.ö. Brasilien. Jordbruk och boskapsskötsel. 75,000 kvkm. 1 mill. inv. — 4. Huvudstad i P. 3, vid P. 2 och järnvägen Natal — Maceiö. Bomullsexport. 50,000 inv.
Parakla'ser, se Förklyftning.
Parakle't (lat., av grek. para'- Tcletos), sakförare, förespråkare, hjälpare; i 1 Joh. 2: i använt om Jesus, eljest i N. T. (Joh. 14: 16 etc.) om Anden.
Parakroni'sm (av grek. para', förbi, och lcro'nos, tid), tideräk-
Källa: Internet Archive ·
