Sida 824
1623
Paraldehyd — Parallell
1624
ningsfel, varigenom en händelse förlägges för långt fram i tiden.
Paraldehy'd, se Acetaldehyd.
Paralipo'mena (grek. paraleipo'mena, av paralei' pein, utesluta), eg. något uteslutet; bihang, tillägg till större skrift; Septuagintas benämning på Krönikeböckerna (se d. o.).
Paralfps (av grek. para'leipsis, utelämnande), retorisk figur, bestående i att talaren framställer något eg. ytterst viktigt ss. av så ringa betydelse, att han helt dll förbigå detsamma, varigenom han ger ökad vikt åt den sak, till vilken han vill konmia.
Paralla'ktisk uppställning
(jfr Paralla x), se Ekvator i a 1.
Paralla'x (grek. para'llaxis, förskjutning), av iakttagarens förflyttning härrörande förändring av den riktning, i vilken ett iakttaget föremål ses. — Astr. Daglig P. är vinkelskillnaden mellan den riktning, i vilken ett celest föremål iakttas, och den riktning, i vilken det skulle ses från jordens medelpunkt, 1. m. a. o. avståndet (i bågsekunder) mellan observationsorten och jordens centrum, sett från det observerade föremålet. Dagliga P. genomlöper alla sina värden på en dag, därav namnet. Befinner sig en himlakropp i zenit, är dess P. noll; befinner den sig 'i horisonten, har dess P. sitt maximum (horisontalparal- 1 a x) . Enär jorden icke är en sfär, har en himlakropps horisontalparallax olika värden på olika platser; den är störst vid ekvatorn, där iakttagarens avstånd från jordens centrum är störst. Man har därför som norm valt ekvatorial - horisontalparal-
laxen, d. v. s. jordens ekvatorialradie, sedd från himlakroppen i fråga. Solens horisontalparallax är 8", 8, månens 57' ; för Venus och Mars uppgår den icke till 40". — Fixstjärnorna äro så avlägsna, att de icke ha någon märkbar daglig P., men somliga av dem äga en mätbar å r 1 i g P., d. v. s. vinkelskillnaden mellan den riktning, i vilken fixstjärnan iakttas från jorden, och den riktning, i vilken den skulle ses från solen, 1. jordens banradie (i bågsekunder), sedd från stjärnan. Denna P. är sålunda beroende av jordens årliga rörelse kring solen och har därav sitt namn. Man hade allt från Tyge Brahes dagar sökt bestämma en dylik stjärnparallax, men utan framgång, tills Bessel 1838 lyckades fastställa P. för 61 Cygni (0",30). För vår närmaste granne, « Centauri, är P. 0",76. — Avståndet till en stjärna är 1 parsec (se d. o.), dividerad med stjärnans P. Avståndet till a Centauri äro alltså 1,3 parsec. Paralle'11 (grek. para'llelos, av para', bredvid, och alle'lon, varandra) jämlöpande, jämsides (med) ; (väsentligen) lika; jämförelse; motstycke. — Geogr. P. 1. parallellcirkel, cirkel på jordklotet, parallell med jordelcvatorn. — Geom. Två räta linjer i samma plan sägas vara P., om de aldrig råkas, hur långt de än förlängas åt båda hållen. Enl. Eukleides' parallellaxiom kan genom en given punkt endast en linje dras P. med en given linje. De många försök, som gjorts att härleda parallellaxiomet ur de övriga axiomen, ha alla misslyckats, och man har i de icke-euklidiska geometrierna (se Geometri) åstadkommit geometriska system, i vilka parallellaxiomet ersatts av andra axiom. — Två plan 1. en linje och
Källa: Internet Archive ·
