Tillbaka Read Runeberg

Bonniers konversations lexikon

Originalsida 826
Originalsida 826
Originalsida 826
Originalsida 827
826–827

Sida 826

1627

Paralysi — Paranötter

1628

på falska förutsättningar vilande felslut. Jfr Slutledning.

Paralysi' (av grek. paraly'ein, förlama) , se Förlamning. — Paralysie générale [-liåi' jenera'll], fr., se Hjärnsjukdomar sp. 818 och Sinnessjukdomar. — Paralyse'- r a, förlama. — Paraly'tisk, förlamad. — Paraly'tiker, person, som lider av paralysi.

Paramagnetiska ämnen, se M a g n e t i s m sp. 1062.

Paramari'bo, huvudstad i Holländska Guyana, vid Atlanten. Exportort. 46,000 inv.

Parama'tta (efter staden Parramatta i Nya Syd- Wales, Australien), ett slags halvylletyg i väftkypert.

Parame'cium, se Infusionsdjur.

Parame'nt, parame'nta (av lat. 'para're smycka), sammanfattande benämning på en kyrka tillhöriga prakttextilier. Se Kyrkoskrud.

Parame'ter (av grek. parametrQ'n, avmäta). 1. Se Konstant. — 2. I stället för att definiera en kurva 1. en yta genom ekvationer mellan koordinaterna för en punkt på kurvan 1. ytan kan man ge koordinaterna som funktioner av en 1. två hjälpvariabler, parametrar. — 3. Den mot huvudaxeln vinkelräta kordan genom brännpunkten i en konisk sektion. — 4. Se Kristall sp. 1334.

Parami'ntpastiljer 1. f o r -

mami'ntpastiljer innehålla som verksam beståndsdel paraformaldehyd (se Formaide h y d) och användas vid katarrer i svalg- och luftstrupe i syfte att verka bakteriedödande.

Påramo (sp., öde slätt), se Syd-Amerika. Växtvärld.

Paramorfo's (av grek. paramarfu'n, omskapa) , se P s e u d o - m o r f o s.

Paranå. 1. Flod i Syd- Amerika, bildas av Rio Grande de Minas och Paranahyba från Minas Geraes i s.ö. Brasilien. P. flyter i huvudsakl. s.v. riktning och utgör en del av Paraguays gräns mot Brasilien och Argentina. På c:a 24° 8. br. bildar P. det mäktiga vattenfallet vid Guaira, mottar sedan bifloden Yguazni (se d. o.) och blir längre ned segelbar. Den upptar från h. sin största biflod Paraguay, blir segelbar för stora fartyg vid Rosario i Argentina och utmynnar med ett stort delta i La Platå. 3,700 km. 2,9 mill. kvkm:s flodområde. — 2. Stat i s. Brasilien, mellan Atlanten och P. 1. övervägande höglänt. Jordbruk, boskapsskötsel, insamling av mate. 242,000 kvkm. 0,8 mill. inv. Huvudstad Curityba. — 3. Huvudstad i prov. Entré Rios, ö. Argentina, vid P. 1. 37,000 inv.

Paranahyba [-nai'ba], se P a - r an å 1.

Para'noia, grek., förryckthet, (se Sinnessjukdomar).

Parant [sv. utt. -ra'ngt], fr., ståtlig, som tar sig bra ut.

Paranthe'lier (av grek. para'»ita, åt sidan, och he'lws, sol), ett slags halofenomen (se d. o.) i form av ofärgade, ljusa fläckar på ett avstånd av 120° från solen.

Pa'ranötter (eg. nötter från Para), brasilianska nötter, de ätliga, 4 — 5 cm. långa, i tvärsnitt trekantiga fröna av Bertholle'tia exce'lsa och Bertholletia no'bilis (fam. Lecythida'- ceae, ordn. Myrtiflo'rae) , träd i tropiska Syd-Amerika, spec Brasilien, från vilket senare land P. huvudsakl. utskeppas. P. sitta i stora, klotrunda frukter med

Källa: Internet Archive ·