Sida 830
1635
Parentes — Parhelisk ring
1636
Parente's [stundom -rangte'8] (fr. paraithése, av grek. pare'ntesi^, insättning bredvid). 1. Språkv. Språkuttryck (ord, sats etc), inskjutet i 1. tillagt efter en sats 1. satsförbindelse och vanl. utan grammatiskt sammanhang därmed. P. utmärkes med parentestecken, tankstreck 1. komma. Förekomma två P., den ena inom den andra, utmärkas de med olika tecken. — 2. Benänming på parentestecknet O; jfr Klämmer. — Matem. P. betecknar, att det innanför denna stående uttrycket skall behandlas som ett tal, med vilket de utanför P. skrivna operationerna utföras. — P a - rent e' tis k, inskjuten som parentes.
Pare'ra. 1. (Fr. pärer, av lat. para' re, bereda, rusta), avvärja (hugg 1. stöt) . Jfr Fäktkonst sp. 839. — 2. (Fr. parier, av lat. paria're, göra lika), slå vad, hålla för 1. mot (i spel 1. tävlan).
Pare'rdolk, P a r e' r p 1 å t, Pare'rstång, se Svärd.
Pare's (av grek. pa'resis, förslappning), se Förlamning.
Parestesi' (av grek. para', bredvid, och qi'stesis, känsel), abnorma känselförnimmelser i huden.
Par excellence [äks8la'i)s], fr., företrädesvis, i första rummet.
Parfait [-fä] (fr., fullkomlig), glace, frusen direkt i den form, ur vilken den uppstjälpes före serveringen.
Par force [få'rrs], fr., med våld. — Parforcejakt (för sv. parfors jakt), se Jakt sp. 31.
Parfy'm (fr. parfum, av lat. per-, mycket, och fuma're, röka), flytande tekniska preparat, innehållande välluktande ämnen i form av essenser, lösta i flytande lösningsmedel, ev. med till-
satser, som moderera doftspridningen, fixatörer, 1. påskynda densamma. Luktämnena erhållas främst ur växtriket (blommor, blad, frukter, ved och bark) ; animaliska ämnen, använda till P., äro ambra, mysk och sibetj f. ö. användas även syntetiska organiska föreningar. Ur växtdelarna utdras luktämnena genom pressning (t. ex. av citron-, pomerans- och bergamottskal), destination (se d. o. sp. 252) med vatten 1. ånga, extraktion (utdragning) med bensin, alkohol, eter o. d., m a c e - ration 1. infusion, som består i växtdelarnas inbäddande i fett (t. ex. renat sviaister 1. olivolja) i värme, och slutligen adsorption 1. enfleurage, som användes för mycket flyktiga och obeständiga blomdofter, pä vilka värme skulle inverka ogynnsamt. Blommorna läggas därvid mellan falsförsedda glasplattor med ett c:a 2 mm. tjockt fettlager 1. inpackas mellan oljedränkta flanelldukar. De eteriska oljorna utdras ur fetten medelst alkohol. — De syntetiska luktämnen, som ensamma 1. i förening med naturliga användas i P., äro vanl. alkoholer, aldehyder 1. estrar. De naturliga 1. syntetiska ämnena sammansättas till essenser, som lösas i alkohol. Tillsatser av eter, kloroform m. m. öka doftspridningen; fixatörer äro bl. a. perubalsam, ambra, mysk. — Bruket av P. förekom hos de orientaliska kulturfolken redan i äldsta tid; det upphörde under slutet av antiken i Västerlandet, där det först under renässansen återupplivades.
Par hasard, fr., se Hasard.
Parhe'Iisk ring (av grek. para', bredvid, och he'lios, sol), halofenomen (se d. o.) i form av ett
Källa: Internet Archive ·
