Sida 831
1637
Pari — Paris
1638
ofärgat horisontellt ljusband. — Parhe'lier, biaolar, ljusa fläckar vid skärningen av en parhelisk ring med stora 1. lilla halon.
Pa'ri, al p a' r i (ital., likaledes), med nominella värdet överensstämmande kursvärde å värdepapper och sedlar; betr. växelkurser mellan olika penningsystem på samma myntfot räknas P. vid den kurs, som motsvarar de metalliska huvudmyntens inbördes värdeförhållande.
Pa'ria (av tamul. parejer), eg. en sydindisk stam, vilken ss. stående utanför kastindelningen av de kastindelade hinduerna betraktas med ringaktning. I allm. utgöres den ej av de lägsta befolkningselementen utan består av jordbrukare, hantverkare o. d. Ordet blev i Europa bekant genom portugiserna och har där kommit att användas om underkuvade, lågt stående och föraktade folkskikt i allm.
Paria'n (efter ön Paros), se Porslin.
Parieta'1 (av lat. pa'ries, vägg), hörande till kroppsväggen 1. en kroppsdela yttre begränsning.
Parieta'les, växtordning, tillhörande Dicotijledo'neae. Hos P. är frukten vanl. bildad av 3 fruktblad och har 3 väggställda (parietala) fröfästen. Hit höra bl. a. fam. Begonia'ceae (se Begonia), Bixa'ceae (se Bixa), Carica'ceae (se Melon t r äd e t), Cista'ceae (se Cistus och Helianthemum), Dipterocarpa'- ceae, Flacourtia' ceae (se Gynoc ar di a), ChutWferae, Passiflora'ceae (se P as si flor a), Tor marica'ceae (se Tamarisk), Thea' ceae (se Kamelia och Te) och VioWceae (se Viola).
Parietalöga, se Hjärna sp. 802 och Kräldjur sp. 1448.
Pari's [fr. utt. -ri'], Frankrikes och dep. Seines huvudstad, belägen på c:a 49° n. br. och 2° ö. 1. P. har ett centralt läge i Parisbäckenet (se Frankrike sp. 470) på ömse sidor om och på två öar i Seine 365 km. från dess mynning och nedanför bifloden Marnes inflöde. Geografiska faktorer, ss. Seinedalens vidgning, flodens minskade lutning och förekomsten av öar, som underlättat flodövergången, ha bestämt stadens läge och bidragit till dess utveckling. 1921 hade egentliga P. 2,906,000 inv. på en yta av 78 kvkm. "Storstaden" har dock överskridit även dep. Seines gränser och torde ha
Paris folkmängd. Ar 1,000-t. inv. Ar 1,000-t. inv.
17S9 1801 1817 1841
524 547 713 935
1872 l.Söl
1881 2,269
1891 2,447
1901 2,714
1911 2,888
1921 2,906
c:a 4,5 mill. inv. — P. är näst London Europas största stad. Dess lättillgängliga läge i en gammal kulturbygd på den europeiska kontinenten i förening med Frankrikes politiska maktställning har gjort P. till den västerländska civilisationens kulturella medelpunkt. Få andra städer torde kunna uppvisa en så kosmopolitisk befolkning och en så stark resandeström som P. Sedan Ludvig XIV:s tid har P. gjort skäl för namnet "smakens huvudstad", varifrån modets växlingar bestämts och de nya strömningarna inom litteraturen och spec. konsten utgått. Som nöjesstad intar P. en plats vida framför Europas övriga huvudstäder. — Sin särprägel i yttre avseende erhåller P. framför allt av de berömda breda, trädplanterade boulevarderna, mängden av arkitektoniskt enhetligt ordnade öppna platser och
Källa: Internet Archive ·
