Sida clxxxi
SKEPPSBYGGNADSKONST. HAFT. 1
'
lan. iqi 2
y
För bedrifvande af skäddfiske i Kattegatt beställde >avarande fiskarlag en större fiskekvass med namnet en å Råå fiskeläge i Skåne. Fartyget gjorde stor heat sina konstruktörer — Nilssons Varf — och ansågs det vackraste i Sverige. Då detsamma var färdigrustadt iptes från firman J. & C. G. Bolinder en landtmotor, edd med Weilands patent, hvilken var afsedd att draga winsch för fångstredskapen. Då denna motor väl blifinstallerad, kom man på idén att försöka koppla den 1 en propeller. De unga fiskarena ansågo nämligen, detta skulle bli vida fördelaktigare än att begagna sig ångmaskin, såsom dittills varit brukligt på liknande fari Råå. Man gjorde omedelbart framställning om sina kemål till varfvet, men förslaget möttes med största stro. Örnen-besättningen lät dock ej rubba sig i sin >rtygelse och voro fast beslutna att realisera sin idé. gällde härvidlag först och främst att anskaffa en för orn lämplig propeller.
Då varfvet ansåg det hela för en orimlighet, vände
1 sig till Lindmans mekaniska verkstad i Hälsingborg, levererat smidet till båten, för att där låta förfärdiga önskade propellern. Hälsingborgsverkstaden ansåg
dlertid planen fullkomligt outförbar. Det bohuslänska i laget gaf ej tappt, utan yrkade envist på att få sin bem uppfylld och verkstaden gick slutligen in på att förliga en propeller med lör ändamålet lämpliga dimenler.
Men så kom man att tänka pä, att backanordning ej
2 möjlig med en vanlig propeller, som ju roterar åt i.ima håll som motorn. Detta blef en ny stötesten
den enträgna Örnen-besättningen. Efter mycket rådande lofvade verkstaden emellertid till slut att låta göra ;j propeller, som skulle rotera åt motsatt håll mot motorn.
■ tligen blef propellern färdig och insatt. Själfva axeln I1 sågs med ett svänghjul, hvilket medelst en stark drifi i stod i förbindelse med ett liknande svänghjul å motorn.
1 gång framåt pålades remmendiagonalt. Backanord- : gen var lika enkel som primitiv: man behöfde endast : ma motorn och kasta om remmen!
När allting var klart enligt önskan, beslöt man göra proftur till ön Hven. Många voro emellertid de, som 1 lade på en lycklig utgång. Visserligen hade motorn il e vid kajen fått en rätt stor fart på propellern, — men ;l lorlunda blir det nog, då båten på egen hand skall gå ij t vind och ström — menade de många åskådande, 'j eket skeptiska Råå-fiskarne. Stor blef därför deras för- ’j iing, då Örnen efter en liten manöver inne i hamnen it gled utåt Sundet med en genomsnittsfart af fyra knop. n med sådan misstro motsedda profturen utföll öfver j räntan väl, och det behöfver knappast sägas att de 'i ?a bohuslänska pioniärerna voro öfverförtjusta, då de utan : maskinen klickat en enda gång åter lade i land vid Råå.
Närmaste följden blef, att flera af de pessimistiska å-fiskarne snart nog utbytte sina ångmaskiner mot fotolmotorer af Bolinders fabrikat. Och på så sätt fick torindustrien ett nytt stort arbetsfält. Härmed var första
steget sålunda taget till införandet af motorn i fiskets tjänst. De fyra närmast följande åren uppvisa icke någon större framgång för densamma, beroende dels på det ofullständiga och preliminära stadium, hvarå motorn befann sig och dels på den misstro, som fiskarena i allmänhet hyste gentemot densamma.
Det nästa stora steget i motorns utveckling var dess anbringande i vadbåtar. För cirka io år sedan användes den nämligen för första gången i en för vadsillfiske afsedd båt, äfven den från Kungshamnstrakten.
Den senaste nyheten i fråga om motorns användning i fiskets tjänst är dess försöksvisa aptering i fartyg, afsedda för trålfiske efter sill i öppen sjö. Under det nu påbörjade vintersillfisket har frågan om motorns lämplighet i detta afseende blifvit högst aktuell, särskildt på grund af den stora ökningen af trålångare. Den fartygstyp, som därvid skulle vara lämpligast, har man emellertid Aid det preliminära stadium frågan nu befinner sig omöjligt kunnat fastställa. Någon större betydelse i nämnda afseende torde motorn enligt vår åsikt sannolikt icke få, alldenstund den gamla ångtrålar-typen är utmärkt väl lämpad för djupvattensfiske. I södra bohusskärgården lär man dock ha vidtagit särskilda åtgärder för att kunna deltaga i trålfisket efter sill. För detta ändamål har sålunda apterats en vanlig vadbåt, som mätte cirka 40 fot från stäf till stäf och hade en 15-hkrs motor och de med nämnda fartyg anställda försöken sägas ha slagit väl ut. Förhållandena synas emellertid af allt att döma ha varit särskildt gynnsamma, då omnämnda försök gjordes.
Fig. 2 visar en för djupvattensfiske fullt utrustad motorbåt, ett slags allround-fartyg, lämpadt för snart sagdt hvarje slag djupvattensfiske. Dess sjöduglighet har grundligt pröfvats genom en rad längre resor. Förra året hade jag tillfälle att i Glasgow företaga en proftur med detsamma i sällskap med ett flertal auktoriteter inom den skotska fiskerinäringen, hvilka gemensamt lofordade detsamma. Fartyget hade då besökt England och Irland samt länderna utmed nordsjökusten. För närvarande är det på resa till medelhafsländerna, där det i dagarna besökt de spanska kuststäderna. Ändamålet med resan är att praktiskt demonstrera fartyget för intresserade i olika länder. Detsamma är utsändt af J. & C. G. Bolinder.
Den mest tilltalande typen af motorfiskefartyg är tvifvelsutan den af omnämnda firma förfärdigade kuttermodellen (fig. 3). För detta fartyg har firman funnit god marknad i Norge, där ett stort antal dylika fartyg för närvarande användes i torskfisket vid Lofoten. Utom i nu nämnda fall begagnas motorn äfven i s. k. logementsfartyg, större jakter, hvilka åtfölja sillfiskarne på deras fångstfärder och utgöra geras bostad. Fig. 4 visar ett dylikt fartyg under gång utanför fiskodlingsanstalten Kristineberg invid Fiskebäckskil.
De svenska motorfiskefartygen hafva sålunda vunnit ett stort erkännande på många håll och de senaste framgångarna tyda på att utvecklingen alltfort är i stadig tillväxt till gagn för denna betydande svenska industri.
SKEPPSBYGGERI SAMT TRANSPORTANORDNINGAR VID VARF.
Ur reseberättelse till K, Kommerskollegium från en studieresa i Nord-Amerikas Förenta stater. Af Lars Fjällbäck.
Skeppsbyggeriet i Nord-Amerikas Förenta stater har senare åren ökade dimensionerna på både handels- och ler de senaste tio åren (sedan år 1900) gjort storartade krigsfartyg och det därmed sammanhängande mångdubbiTisteg, detta naturligtvis till stor del beroende på de på lade arbetet för både kontoret och verkstaden. Amen.
Källa: Internet Archive ·
