Teknisk tidskrift 1912

146

TEKNISK TIDSKRIFT

1 3 April 1 j

han skulle utföra hvarje sak, och förseddes han härför med de maskiner och verktyg, som visat sig nödvändiga för att nå detta resultat.

Nästa steg var att försöka lära hvarje man att utföra arbetet enligt dessa föreskrifter, och visade det sig lämpligt att anställa en massa underförmän såsom instruktörer. Om någon visade sig mindre lämplig för ett slags arbete, sökte man gifva honom en sysselsättning, för hvilken han var mera lämpad, dymedelst sättande honom i stånd att höja sin aflöning (samtidigt som arbetsgifvarens förtjänst ökades genom större utnyttjande af maskinen). För att detta skulle vara möjligt måste emellertid hvarje mans tid äfvensom hans utförda arbete bokföras särskildt och jämföras med den genom analytiskt studium som standard fastslagna tiden för detta arbete.

Då genom ett sådant ordnande af arbetet, produktionen kom att i ej oväsentlig grad ökas — en större produktion, som dock ej vunnits genom att tvinga arbetaren att arbeta fortare eller hårdare, utan genom att hafva allting ordnat på bästa sätt taga vara på den arbetskraft, som förut förspillts till ingen nytta, — visade det sig nödvändigt att införa ett aflöningssystem baseradt på den den moderna principen att betala ej för använd arbetskraft utan för produkten af använd arbetskraft.

Det gamla ackordsystemet måste emellertid öfvergifvas, då dess verkningar alltid visat sig fördärfbringande. Hela ansvaret lades nämligen på individen. Om han af någon anledning, öfver hvilken han ej hade någon kontroll, skulle misslyckas i arbetets utförande, kunde han ej förtjäna sin dagspenning, då däremot, om han på grund af sin duglighet och ambition var i stånd att förtjäna en god dagspenning, priserna blefvo nedsatta, hvarigenom han ställdes på samma plan igen, från hvilket han börjat och, hvad som var värre, hans mindre skickliga arbetskamrater tvungos antingen att arbeta för lägre än standardlön eller ansträngdes öfver förmågan för att förtjäna densamma.

Taylor införde därför ett nytt system, som — något ändradt — går under namn af »the Individual Effort System» eller »the Bonus System». Detta har kommit till en vidsträckt användning under sista åren. Dess förnämsta fördeler äro, dels att det är baseradt på principen af en »fair deal» mellan arbetsgifvare och arbetstagare, hvilket gör att de sistnämnda, i stället för att arbeta under ett ständigt pådrifvande, arbeta villigt i samförstånd med arbetsledningen, dels att det är ett praktiskt och ej teoretiskt system, dels att det kan appliceras på alla slags arbeten och på alla arbetande individer från direktören till lärlingen.

Metoden är framsprungen ur idén att köpa arbete enligt ett premiesystem på samma sätt som man t. ex. köper kol, betalande en premie för en kolsort bättre än den kontrakterade.

I Taylors fabrik erhåller hvarje arbetare ett kort med instruktioner vid utlämnandet äf hvarje arbete. Detta kort visar den ordning, i hvilken hvarje sak måste utföras, den metod, som skall användas, samt tiden, inom hvilken den bör kunna utföras af en medelgod arbetare. Utföres arbetet inom den utsatta tiden, erhåller arbetaren förutom sin aflöning ett »bonus» af t. ex. 35 % . Skulle han full¬

göra det på kortare tid, erhåller han icke endast fulll löning för den beräknade tiden + bonus, utan är i sti att påbörja annat arbete med ty åtföljande aflöning.

Andra betala bonus så, att, om någon tid inbesp; af arbetaren, han erhåller aflöning för den använda t ! samt i bonus aflöning för halfva den inbesparade tin

Genom att betala förmannen bonus, om alla iji män erhålla bonus, får denne ett särskildt intresse ai följa sina män och hjälpa de mindre skickliga.

För att detta bonussystem skall arbeta väl for -j emellertid att inga dröjsmål uppstå, hvarigenom arbeti utan egen förskyllan förlorar någon tid, t. ex. genom el hörande ang. nästa arbete, väntan på verktyg 0. ej Taylor uppsatte i sin fabrik en tafla med tre krokarji hvarje arbetare. En för arbetsordern för arbete u| utförande, en för arbetsorder för nästkommande ark eller arbeten samt en tredje för arbeten, som skolai föras, men hvilka ej brådska. Verktyg utlämnas, slijji eller på annat sätt iordningställda, i vederbörlig tid. ir nom ett sådant förfarande är det sörjdt för, att h ii man kan använda sin maximumarbetsförmåga på att ui> den uppgift, för hvilken han är afsedd och hvarpå j] värde för honom själf och hans arbetsgifvare beror, j

Intressant är att anteckna, att i de fabriker, hv| Taylors system blifvit infördt, belåtenheten med detsaili är så stor, att det visat sig äga förmåga att afhålln betarna från deltagandet i strejker, trots ifriga påtrycli gar från kamrater under strejk hos andra firmor.

Under det att Taylor uteslutande koncentreradts på förbättrandet af förhållandena hos några större J: firmor, hafva andra applicerat hans principer och idéei] andra områden: järnvägsdrift, tegelmurning — inom ' ket yrke förbättrandet af metoderna satt murarna i si att lägga 2 700 tegel om dagen i stället för 1 000, : större kraf på deras fysik — o. s. v. samt äfven pa'l rena affärsområdet, i det ett noggrant studium af ar |t sättet på kontor gifvit upphof till många reformer j< förbättringar inom desamma.

Meningarna angående lämpligheten af »scientifici nagement» äro mycket olika, till stor del beroende p = många tagit form för sak. Det är inte användande en massa formulär och blanketter, som är det väsent; de äro endast till såsom hjälpmedel att blotta de s ( punkterna, utan hufvudsaken är den vetenskapliga < noggranna undersökningen af rådande förhållanden fö 3 finna bästa metoden, bästa maskinerna o. s. v. N afvikelser från hvad som en gång fastslagits såsom dard bör sedan ej vidtagas, såvida ej en lika nogg undersökning gifvit vid handen, att en ytterligare tör 1 ring härigenom kan vinnas.

Verkningarna på den köpande allmänheten sluti < måste med ett mera allmänt införande af »scicntific mi gement» blifva att priserna gå ned och att ett allmän 1 förande måste följa är tydligt, då de firmor, som använd: l samma, trots de stora utgifter de iklädt sig genons ändra nästan hvarje detalj i sina fabriker och trots de höjda aflöningarna, på giund af billigare omkostnaden af ökad produktion kunna underbjuda sina konkurre °

Boston, december 1911.