Sida 551
1077
Norsk teater
1078
ning av W. Thrane. — Från början av 1800-t. gör Big den nationella väckelse, eom framkallats av Norges frigörande från Danmark, gällande inom tonkonsten. En anklang till norsk folkton spärao redan i Thranes sångspel Fjeldeventyret. Men först genom Lindemans omkr. 1840 påbörjade insamling av äldre folkvisor möjliggjordes ett närmare studium av den norska visans egenart. Skaparen av den norska romansen blev K j e r u 1 f , som likväl delvis påverkats av tysk och dansk musik. En mera målmedveten nationell riktning representerades av Nordraak och G r i e g, hos vilken senare den norska tonkonsten nådde sin konstnärliga höjdpunkt. Samtida företrädare för särskilt större instrumentala former voro Svends e n och Selmer. Tonsättare verksamma under 1800-t. 1. senare, voro f . ö. W i n t e r - H j e 1 m, Lammers, Backer-Gröndahl, Sinding, Winge, Elling, Oisen, Schjelderup, Ilalvorsen, Borgström samt, av en yngre generation. Alnses, Cleve, Valen, S ae v e r u d m. fl. — Från mitten av 1800-t. har musiklivet, särskilt i Kristiania präglats av allt större livaktighet. För framförande av orkestermusik och större vokala tonsättningar verkade från 1846 Det Filharmoniske Selskab och senare, under Kjerulfs och Conradis ledning, de s. k. Abonnemangskonserterna. 1871 stiftades Musikföreningen (dirigenter bl. a. S v e n d s e n, H o 1 - ter och N i s s e n) , som ägde bestånd till 1919, efterträdd av Filharmoniske Selskab. Manskörsången, som från 1840-t. under Conradis och B e h r e n s ledning nått en hög utveckling (Stu-
dentersangforeningen, Haandvserkernes Sångförening), har senare bl. a. främjats av A. Guldberg (A. Guldbergs kor). Om operan i Norge se Opera.
Norsk teater. De norska städer, som haft stående teatrar, äro Oslo, Bergen, Trondhjem och Stavanger. Av dessa ha blott teatrarna i de två förstnämnda haft större konstnärlig betydelse. Kristianiasocietetens spetsar tillfredsställde först behovet av scenisk konst genom en ivrig och delvis ganska högtstående dyrkan av amatörteatern (Dramatisk Selskab, stiftat 1780). 1827 öppnade svensken J. P. Strömberg Christiania offentlige Theater; den bragtes dock snart på fall och var med sin norsksvensk-danska personal ej heller ägnad att i längden tillfredsställa fordringarna. 1837 invigdes Christiania Theaters nya byggnad på Bankpladsen, vilken 1899 avlöstes av Nationalteatret. Till 1850 utgjordes personalen av danska krafter. Teatern blev emellertid, inte minst under Björnstjerne Björnsons ledning, en arena i den nationella kampen, och efter en period med dansknorsk personal blev den på 1860-t. efter hand alltmer norsk och räknade en rad utomordentligt begåvade konstnärer, ss. Laura Gundersen, Lucie Johan n e s e n - W o 1 f, Sofie Parelius, Johanne Juell-Keimers, Johannes Brun, Arnoldus Reimers, Henrik Klausen, Fredrik Garmann m. fl., vilka spec. 1 Ibsens och Björnsons skådespel på det yppersta sätt hävdade norsk scenkonst. Även nästa generation bragte stora begåvningar, ss. JohanneDybwad, Ragna Wettergreen och J o -
Källa: Internet Archive ·
