Tillbaka Read Runeberg

Boken om Stockholm i ord och bild

Originalsida 40
Originalsida 40
Originalsida 40
Originalsida 41
40–41

Sida 40

I den gamla staden, af Johan Levart (Satyr)

stadens hjärta måtte förskonas från dumhetens och jobberiets smutsiga händer. Men tidens tand gnager obevekligt och outtröttligt och än här, än där i den gamla staden måste järnspettet och murslefven fram till reparation och restaureringsarbete. Det finns emellertid många sätt att restaurera, och skall man bygga nytt bland gamla hus, måste det ske med förståelse och pietet. Det är en ännu större konst att kunna bygga i stil med omgif-ningarna än bygga ett stilfullt hus för sig själf, ty den gamle fader Tiden är i alla fall den, som breder den märkligaste karaktären öfver hvad människohänder fört upp.

Att döma efter ett par senare tiders skapelser tyckes man emellertid härvidlag vara inne på ganska riktig bog. Jag tänker närmast pä huset n:r 14 Osterlånggatan, byggdt år 1888—89 efter ritningar af professor J. G. Clason. Det huset är ej på något sätt pråligt, det är enkelt och värdigt, men de gammaldags motiven, en robust portal, karnapp, trappgafvel etc. äro så skickligt och på samma gång okonstladt använda, att man föga tänker på att man står framför en byggnad från slutet af 1800-talet utan fastmer drömmer sig åtskilliga hundra år tillbaka i tiden.

Det goda exemplet har följts vid skapandet af det imponerande och representativa nya Räntmästarehuset vid Slussplan, uppfördt efter ritningar af Fredrik Lilljeqvist, och ej heller få vi förglömma det af Erik Josephson byggda Industrikreditaktiebolagets hus, som likt ett gammalt stolt hanseatpalats ligger där nere vid Munkbron.

Det är på dylikt sätt man skall restaurera den gamla staden

— då det behöfs — och vi få väl hoppas att det blir konstnärer och forskare, som framgent få ha det tyngst vägande ordet, då »det gäller nya byggnadstillställningar i denna stadsdel.

•i»

Men vi återvända till vår vandring Osterlånggatan framåt.

Plötsligt stå vi på en öppen plats, något af det egendomligaste man kan tänka sig i gaturegleringsväg. Jämsides med Osterlånggatan och skilda från denna medels en mar med stenpelare och järnräck mötas norra och södra Bennickebrinkarna i en

Källa: Project Runeberg ·