Tillbaka Read Runeberg

Boken om Stockholm i ord och bild

Originalsida 735
Originalsida 735
Originalsida 734
Originalsida 735
734–735

Sida 735

Några ord om våra banker och pengar. Studie af Axel Kerfve

Affären tycktes lofva godt för framtiden; men så kom grundläggaren på den idén att år 1661 utsläppa ett slags depositionsbevis, s. k. »kredit sedlar» — de facto Sveriges första pappers-mynt. — Och detta gjorde han snart i sådan mängd, att banken ej mäktade inlösa dem alla.

Krisen kom i sept. 1668.

Palmstruchska banken inställde sina betalningar, och grundaren fick sota därför med dom på landsflykt samt förlust af adels-skap äfvensom att mista lifvet, om han ej mäktade att ersätta bristen. Som man ser en långt strängare lagskipning än den, hvilken existerar för liknande fall i våra dagar.

Palmstruchska banken blef emellertid det senapskorn, som skulle gifva talrika frukter.

Samma år redan, som den banken gjorde kullerbytta, grundades på dess spillror Biksens Ständers Bank, så att säga framtvingad af allmänna opinionen.

Samhället hade nämligen hastigt nog lärt sig inse, att en bankinstitution — rätt administrerad — måste vara till stort gagn för affärslifvet i dess helhet. Och med sagda år börjar •egentligen svenska Riksbankens historia.

Att följa dess öden i mer ingående granskning, skulle här föra oss för långt.

Vi måste här nöja oss med några kortfattade utkast och vilja då a priori nämna, att denna bank — samt finska stats-banken — äro de enda bland dylika inrättningar i världen, som styras af folket själf t genom dess representation, här Riksdagen.

Men i begynnelsen, då ståndsriksdagarne ännu funnos, var det blott adeln, presterna och borgarne, som sysselsatte sig med affären i fråga, under det att bondeståndet höll sig undan på grund af någon kanske icke så alldeles obefogad misstro mot institutionens soliditet.

Denna misstro försvann visserligen snart nog. Men såsom uttalad, blef den orsak till, att »bönderna» ej fingo ett ord med i »riksbankslaget» förr än år 1800! Efter representationsförändringen i juni 1866 finns det ju officiellt inga »bönder». Men nog är det visst, att landtmannaklassen ej är den, som har minst att säga i våra dagars Riksbank, hvars öfverstyrelse består af

Källa: Project Runeberg ·