Sida 746
Några ord om våra banker och pengar. Studie af Axel Kerfve
illustrativa. Man bör i alla fall hafva skäl hoppas, att händelserna med de svenska »riksgäldssedlarne» — hvilka gingo ned till nollvärde i »depreciation» som det kallas — ej skall upprepas och att sålunda 1830-talets ödesdigra affärsförvecklingar komma att höra till mycket annat af gammal bortvädrad osundhet.
Kan man fasthålla detta löftesrika hopp, då har man också skäl att lyckönska en ny tingens ordning. Till dess är det nog bra som det är».
Att våra »enskilda» ännu komma att stå sig godt som fram-tidsaffarer — trots att sedelutgifningsrätten snart blir dem förmenad och naturligtvis till ej ringa skada — tro vi oss kunna förutspå, att döma af deras nuvarande vackra kultur.
Vi kunna ju på sätt och vis häri äfven finna en gradmätare uti de privata bankpalats, som under de senare åren riktat Mälaredrottningen med kanske dess vackraste byggningar, hvarpå »Boken om Stockholm» lämnar flere vackra prof i den på sid. 266 börjande artikeln om »Stockholmsarkitekturen», hvartill vi för bildernas skull hänvisa. Flera dylika magnifika bankhus hafva, sedan den artikeln skrefs, tillkommit, och ytterligare flera äro under uppförande samt på förslag, hvilket väl får tydas som att kassaskåp och kassahvalf ha guld och sedlar i långa banor . . ännu!
& #
❖
Sedan ofvanstående blifvit satt, har uppgift inkommit, rörande Riksbankens vinst för år 1901, hvilken vi härmed delgifva såsom belysning. I rundt tal har denna vinst för sagda år uppgått till 3,018,759 kr., och af denna summa har ej mindre än 2,716,200 kr. anslagits till statsverkets behof. Resten har öfver-förts till bankens reservfond — med 302,106 kr. samt till medel, som äro reserverade till bankens framtida förfogande.
Källa: Project Runeberg ·
