Tillbaka Read Runeberg

Boken om Stockholm i ord och bild

Originalsida 803
Originalsida 803
Originalsida 802
Originalsida 803
802–803

Sida 803

De dödas städer, af Satyr

berätta, att Katarina är Sancta Birgittas dotter, som var första abedissan i Vadstena kloster, där hon dog år 1381. Andra förtälja att hon är drottning Katarina, Karl X:s moder, dotter af Karl IX och hans första gemål Anna Maria af Zweybrücken.

Katarina stora kyrkogård har vårdar öfver många döda. Vi nöja oss emellertid med att uppräkna några af de äldre namnen:

Johan Friedrich von Berco, drottning Hedvig Eleonoras sekreterare, f. 1648, † 1695.

Olof Johansson Brehmer, borgmästare och preses i byggnings- och ämbetscollegio i Stockholm, f. 1675, † 1716.

Herman Grim, f. i Visby 1640, † 1711. Han kallades »den store pestdoktorn», emedan han skött pestsmittade både i Australien, Ostindien, Amsterdam och senast i Stockholm.

Johan Jacob Leibnitz, först tysk superintendent, sedermera pastor vid tyska församlingen i Stockholm, f. 1653 i Nürnberg, † 1705.

Joachim Petter Lilljenhoff, k. commercieråd, f. i Nyköping 1630, † 1676. Hans grafkor vid kyrkans södra mur är ett af de präktigaste Katarina äger.

Johan Nicolaus Pouget, pastor i Katarina, f. 1687, † 1735. Han var son till Ulrika Eleonoras katolske hofskomakare, som af Karl XI tillsammans med de andra katolikerna fördrefs ur landet. Han blef katolsk präst, men insåg slutligen, som Rüdling säger, att den katolska läran var »galen och fördömlig», hvadan han öfvergick till den rena evangelisk-lutherska och slutligen blef pastor vid Katarina kyrka.

Daniel Unger, pastor i Katarina, f. 1647, † 1696. Hindrich Wattrang, k. kammarråd, f. 1674, † 1733. Gustaf Henrik Schwartz, f. i Helsingborg 1783, † i Stockholm 1857. Professor vid vetenskapsakademien, direktör vid teknologiska institutet. Gift med författarinnan Maria Sophia Schwartz.

Numera torde de södra kyrkogårdarna ej vara mera riskabla för den enslige, fredlige nattvandraren än andra platser i hufvudstaden, men att så ej alltid varit fallet framgår af en särskild förordning för Katarina kyrkogård år 1833. Ett vite af 3 Rdr och 16 sk. b:co stadgades för dem, »som samla sig eller vistas

Källa: Project Runeberg ·