Tillbaka Read Runeberg

Boken om Stockholm i ord och bild

Originalsida 253
Originalsida 253
Originalsida 252
Originalsida 253
252–253

Sida 253

Sommarnöje, af Gustaf Janson

känner den senare, och det gifs väl knappt någon af Stockholms invånare, som ej beträdt »Parkens» gångar. Detsamma gäller i ännu högre grad om »Torget».

Men mellan dessa bägge promenadplatser, som ligga så nära hvarandra, fins en olikhet, som genast faller betraktaren i ögonen. På förmiddagen stå parkens bekväma säten vanligtvis tomma, den publik, som längre fram på dagen tager dem i anspråk, vill antagligen af flere skäl ej visa sig ute så tidigt; folk skulle kanske kunna tro, att den ej har något att göra, och hellre än man utsätter sig för en dylik misstanke ligger man och sofver till middagen. Före den tiden syns blott någon förolyckad existens innanför järnstaketet, en halfelegant kypargosse med en cigarettstump i ena mungipan eller ett par arbetare, som hålla fri måndag hela veckan. Men ju längre fram på dagen dess större och elegantare publik.

Ett par ynglingar, tydligen tillhörande ledighetskomitén, slå sig ned i en soffa. De ha kommit öfverens att träffas här vid tretiden, och hviskande anförtro de hvarandra sina kassors be-dröfliga tillstånd. Lyckligtvis räcker det till »en halfva», om man lägger ihop, men tyvärr är det ännu för tidigt att intaga den. Och efter en trånande blick åt Berns salong, där några vinddrifna landsortsbor förledda af sina enkla vanor redan hamnat, draga de två törstiga vidare så länge.

Barnjungfrurna med småttingarne hafva redan anländt. Sedan de placerat lillan i sanden och sig själfva på en soffa strax bredvid, hålla de ett öga på barnet, medan de med det andra speja efter »kusin» August vid Svea gardet.

Efter hvarandra anlända fruntimmer af obestämd ålder och fruntimmer med alls ingen ålder. De äro tungt beväpnade med syväskor och lånbiblioteksromaner för att så angenämt som det är möjligt söka fördrifva den ständigt långsamma tiden. De taga plats med ett så energiskt uttryck i sitt ansikte, som ämnade de för all framtid slå upp sina bopålar just här och efter en kritisk blick på grannarne eller en liten nick åt någon bekant öppnas boken och ordnas virkningen.

Där kommer ett original. Ehuru det är godt om plats, håller han blicken envist fästad på en enda punkt, sitt vanliga soff-

Källa: Project Runeberg ·