Tillbaka Read Runeberg

Boken om Stockholm i ord och bild

Originalsida 387
Originalsida 387
Originalsida 386
Originalsida 387
386–387

Sida 387

Hoflifvet, af G. Renholm

skedliga gemål, och det svenska hoflifvet återsåg med dem för första gången efter Kristinas dagar, nnder Olof von Dalins och (till en tid) Carl Gustaf Tessins ledning, ädlare och mera spiri-tuela tidsfördrif än under de svunna hundra åren, allt under politikens bekymmer och intriger.

Huru Gustaf III sedan i stor stil skapade ett hoflif, där utvecklingen af den mest ceremoniösa Versailles-etikett parade sig med en'ständig hvirfvel af nöjen än af den ädlaste, än af den frivolaste art, allt detta i en utsträckning och med en inverkan på hela nationen i ondt och godt, i flärd och i förfining, hvartill man aldrig i vårt land skådat en motsvarighet, härom — om Gustaf III:s tidehvarf — behöfver ej ordas, ej heller om det bråda omslag, som i allt detta inträffade efter tjusarekonungens död. Glädjen och nöjena, som under några år varit bortskrämda från det svenska hofvet, återvände dock för en kortare tid med Gustaf IV Adolfs unga och älskvärda drottning Fredrika, men för att snart åter försvinna. — Hos Karl XIII och hans gemål blef hoflifvet allt mera stelt och stramt vid högtidliga tillfällen, och om den dagliga sällskapslefnaden i stället var i drottningens privata krets så mycket mera ogenerad, så var dock det hela stäldt på en ganska tarflig, huslig och enformig fot.

Härmed skulle utan tvifvel kronprinsen Karl Augusts smak förträffligt sympatiserat, om honom förunnats någon längre lifstid. Man har en rätt betecknande historia om dennes motvilja för ståt och hoffäster. Kort efter hans ankomst till hufvudstaden hade man öfvertygat honom om nödvändigheten att foga sig efter bruket och gifva en cour. Samlingen på slottet blef ytterst talrik af damer och herrar, berättigade att däruti deltaga och som hoppades blifva personligen föreställda för prinsen. När han, åtföljd af en vakthafvande kammarherre, från sina smårum inträdde i audienssalen, tystnade det förväntansfulla och lifliga sorlet och en högtidlig tystnad inträdde. Prinsen stannade straxt innanför dörren, bugade sig ganska djupt åt alla sidor och yttrade på sin half danska:

»Jeg tacker Dem samt och synnerligen rätt meget for Deres oppmärksamhet!»

Källa: Project Runeberg ·