Sida 467
Bland uteliggare, af F. Heurlin
afskydde allt hvad karlar heter, så var däremot den här ifrågavarande kvinnan så långt ifrån att dela hennes tycke i det fallet, att hon allt jämt syntes sällskapa med män och framför allt med de olyckliga samhällsbarn, som man känner under namnet uteliggare.
Emellertid återgå vi nu till det tillfälle, då poliskonstaplarne på sin razzia efter uteliggare bröto in i detta så sinnrikt anordnade tillhåll för några af de farligasta bland hithörande klass. Konstaplarne kastade sig öfver dem, men de voro snabbt uppe på benen och satte sig till motvärn. En vild brottning uppstod och den ene af dem, en yngre man af en tämligen stark kroppsbyggnad, syntes vara på väg att undkomma sina angripare genom en liten öppning i snåret, men nu lät konstapeln sin hvisselpipa ljuda, och inom några ögonblick voro ett par af hans kamrater på platsen. Med deras tillhjälp öfvermannades de samhällsvåd-liga uteliggarna, förseddes med handklofvar och fördes ned på vägen, där redan åtskilliga af deras olyckskamrater, både män och kvinnor, stodo samlade under polisbevakning.
Somliga af de fasttagna tycktes utan vidare förargelse finna sig i sitt öde, under det andra däremot i mer eller mindre valda kraftord gåfvo uttryck åt sina förbittrade känslor. Detta var icke minst fallet med den förut omtalade kvinnan, hvilken nu, berusad och vild som hon var, snarare visade riktigt ett megära-ansikte än några spår af den fägring, som en gång i tiden skaffat henne benämningen »Den sköna Helena». Hon svepte den brokiga schawl, hon bar öfver sin tämligen solkiga klädning, tätt omkring kroppen och gick till en början häftigt fram och tillbaka inför konstaplarne. Så stannade hon plötsligt, knöt näfven åt dem och ropade:
— Ert pack, får man inte sofva hvar och hur man behagar i den här eländiga sta’n, jag är hvarken någon tjufkona eller fyllkaja, ska’ jag säga er.
Verkliga förhållandet var emellertid, enligt hvad en af polismännen upplyste, att hon var en af de värst anskrifna i polisens handlingar.
Bland männen väckte särskildt en hos mig en djupt nedslående känsla. Jag igenkände i honom en bekant från flydda
Källa: Project Runeberg ·
