Tillbaka Read Runeberg

Boken om Stockholm i ord och bild

Originalsida 536
Originalsida 536
Originalsida 536
Originalsida 537
536–537

Sida 536

Stockholms industri. En liten konturteckning af L. A. Ahlgren

raskt framåtskridande och i en utveckling tillräckligt stark för att åt Stockholm bevara den framskjutna ställning, som en huf-vudstad äfven i förevarande fall bör intaga.

* *

*

Det är först' under vår stormaktstid, som man med något fog kan tala om en svensk industri, men visserligen får man äfven då taga ordet i en vida anspråkslösare mening, än vi nu inlägga i detsamma. För så vidt emellertid handeln är ett oefter-gifligt villkor för all lifskraftig industri — och detta låter sig ju sägas så till vida som industrien icke kan lefva utan af sättning, men industriidkarne själf ve i många, sannolikt de flesta fall äro förhindrade att besörja afsättningen — har den store Gustaf Vasa i och med skapandet af ett svenskt handelsstånd också varit den som brutit väg för industrien, och genom den vapentillverkning och det skeppsbyggeri, som han satte i gång, kan han i direkt mening sägas vara den svenska industriens fader. Bristen på praktiskt sinne hos hans tre närmaste efterföljare, de oupphörliga krig och inbördes oroligheter, hvaraf deras regeringsår fylldes, gjorde emellertid, att man icke fortsatte på den inslagna vägen förr än under hans yngste sons regering. Men Karl IX hade till god del ärft sin faders ekonomiska skarpblick och lämnade den i arf åt sin store son. Hos bägge dessa konungar fanns en klar insikt om, hvilka viktiga källor för ett lands välstånd handeln och näringarna utgjorde. Till en början och i första hand var det bergsbruket — grufdrift och bruksrörelse — som fick röna deras vård och omhuldan. Men i samma mån som Sverige växte upp till en stormakt, framstod det som en nödvändighet att bringa landet upp till en själfständig ståndpunkt äfven på industriens och näringslifvets område. Och det var helt naturligt, att Stockholm, den uppväxande stormaktens hufvudstad och centrum, också ställde sig som den själfskrifna medelpunkten för den industri, hvilken framsynte regenter sökte i landet uppamma,

Tillvägagångssättet vid skapandet af denna industri var sådant, som de rådande omständigheterna och tidehvarfvets allmänna ekonomiska grundsatser föreskrefvo. Från utlandet måste

Källa: Project Runeberg ·