Tillbaka Read Runeberg

Boken om Stockholm i ord och bild

Originalsida 565
Originalsida 565
Originalsida 564
Originalsida 565
564–565

Sida 565

Ministrarne, af Johan Lybäck

fessorstyp med glasögon och rufsigt hår och de numera slappa dragen vanligen färgade af en hektisk rodnad. Gud vet icke allt, hvad den mannen varit — han har varit akademieadjunkt och juris professor i Uppsala, justitieråd, ordförande i Nya lagberedningen, president i kammarrätten och nu slutligen justitieminister. Han mottog denna portfölj, då justitieministern Östergren vägrade att vara med om det förslag om rösträttens utsträckning, hvilket framlades för riksdagen år 1896. Det märkligaste, som händt under hr Annerstedts justitieministertid, var utan tvifvel den heta strid, som statsminister Boström den disiga februaridagen nyssnämnda år hade att bestå med Första kammarens extrema högerfoiang, som ville pricka statsministern för hans val af justitieminister genom att söka indraga det futtiga anslaget af 25,000 kr. till den under justitiedepartementet sorterande lagbyrån. Attentatet misslyckades såsom känd t, men det af den nye

justitieministern kontrasignerade rösträttsförslaget tillfredsställde intet parti och föll ohjälpligt i båda kamrarne. Detta utgjorde inledningen till en serie nederlag, som hr Annerstedt sedan haft att utstå och hvarvid han ofta gjort en slät figur i synnerhet i Andra kammaren. Flertalet af de i det hela mindre betydande reformer, som sedan hans inträde i ministären genomförts på lagstiftningens område, ha också tillkommit på riksdagens eller enskild riksdagsmans initia-

H. Wachtmeister, tiv> icke På ministerns.

Nu nalkas finansministern, grefve Hans Wachtmeister och jordbruksministern Theodor O delberg. Båda äro högresta, representativa män och jordbruksministern ser nästan mera aristokratisk ut än den högättade grefven, som med sitt pincenez-prydda ansikte och sin kala hjässa verkar i

Källa: Project Runeberg ·