Boken om Stockholm i ord och bild

En sjuksköterska måste hafva kunskap i människans anatomi och fysiologi samt känna villkoren för hälsan (hygienen) och sjukdietiken.

I synnerhet bör hon vara förtrogen med infektionssjukdomar-nes uppkomst och utbredning. Hon måste hafva tillräcklig insikt i den så viktiga antiseptiska sårbehandlingen och förbandslä-ran o. s. v.

Hon måste med upplyst urskiljning och skicklighet kunna fullgöra läkarens ordinationer och kunna under hans frånvaro med sinnesnärvaro handla på egen hand.

Hon bör förstå att skilja mellan de vanligare och viktigare sjukdomsformerna samt tillgodose de sjukas behof af luft och ljus, af ro och renlighet, af värme och passande diet o. s. v.

Därför hafva våra sjuksköterskor att såsom elever genomgå en grundlig teoretisk och praktisk kurs, innan de utsändas å sjukhus eller i privat sjukvård eller till barnhem.

Följa vi en elev till en utbildningsanstalt för sjuksköterskor. . . nästan alla våra större hospital i hufvudstaden hafva nu en sådan . . . huru sällsam måste icke under den första tiden den nya omgifningen förefalla den unga flickan.

Hon har med ett slag blifvit försatt i en för henne fullkomligt obekant värld.

Obekanta äro för henne dessa olika apparater och instrument . .. plessimeter, stethoskop o. s. v. . . som användas för undersökandet af de sjuka organernas anatomiska tillstånd m. m. Till all lycka har hon själf ingenting med dem att göra. En liten termometer för utrönande af patientens kroppstermometer är det enda, som tills vidare anförtros henne.

Och så de många sjuka, som där i två långa’ rader ligga utsträckta bredvid hvarandra.

Kanske har hon högst ett par gånger förut, när en medlem af hennes egen familj legat sjuk, suttit vid sjuksängen, men här är kanske ett dussin patienter, som hon har att vårda och passa upp på, och hvar och en kräfver en särskild behandling och en särskild medicin. Och så måste hon göra iskompresser och hjälpa till vid anläggandet af förband o. s. v.