Sida 800
De dödas städer, af Satyr
grosshandlaren Daniel Asplund, † 1840, och längre bort öfver A. Löfbergs familjegraf.
Vi kunna räkna upp åtskilliga andra familjegrafvar.
Borgmästaren Christian Lovéns, Blachets, lagman C. G. Cassels, A. L. Hellebergs, Isak Kallbergs, Londicers, Hallströms, A. Fryckholms, vågmästaren Otto Herman Paulis.
En ståtlig vård är upprest åt Per Olof von Asp, f. 1745, †1808, »K. sändebud till Ottomanska Porten och Storbrittanniska hofvet».
Maria kyrkogård är ett af de få bland hufvudstadens graffält, som, trots den trägna trafiken däröfver, hittills förmått bibehålla något af den säregna stämning, som bör hvila öfver en de dödas stad. Därute på Hornsgatan, ilar den elektriska spårvagnen förbi, men de seriösa gångarne, den täta hären af kors och stenvårdar samt den unkna luften, som slår ur de sirade dörrarna från den långa raden af de södra koren, ge starkare än på de flesta af hufvudstadens graffält ett intryck af att man vandrar öfver de dödas ben.
Katarina kyrkogård.
I två dagar hade rådt en dof tystnad på Stortorget, och folket i de kringliggande husen hade flytt från sina våningar. Blott då och då smög öfver torget en ängsligt nosande hund med svansen mellan benen, eller kom där dragande ett följe af den danske inkräktarkonungens knektar för att plundra hvad plundras kunde. Midt på torget där nere mellan de gamla aristokratiska husen med trappgaflarne stod den groft timrade stupstocken. Den grå novemberdimman sög sig tjock och fuktig in mellan de smala svarta gränderna, och smutsen och gyttjan mellan kullerstenarne var rikligt mängd med pölar af lefradt blod. En knektahand, som tycktes behäftad med ordningssinne, hade staplat upp de af huggna hufvudena, unga hufvuden med långt ljuslockigt hår och gamla hufvuden med några glesa gråa testar, till en prydlig pyramid. Eljest lågo de döda stela kropparne i tre stora högar. Sönderslitna rika adelsdräkter och flikar af
Källa: Project Runeberg ·
