Sida 217
VÄrstÀmning vid Vasarajoki. Lappkyrkan pÄ björkudden, skolhuset till höger.
Gsliivara.
En kulturort i svenska Lappland. Af Hugo Samzelius.
Med 6 illustrationer efter fotografier af L. Sjöström & F. Svenonius.
r>*veriges glest bebyggda lappmar-Cj ker, som tillsammans innehÄlla mer Àn fjÀrdedelen af rikets hela areal, Àro sedan gammalt synnerligen ofullstÀndigt kÀnda bland de bildades flertal lÀngre ned i landet. Bristande intresse för att genom befintliga ortbeskrifningar och egna studieresor sÀtta sig in i dÀrvarande egendomliga förhÄllanden torde vÀl vara orsaken hÀrtill. Hufvudsakligen pÄ senaste Ärtiondet har emellertid detta felande eller svaga intresse för den nordliga landsÀndan fÄtt en verksam sporre genom det nyvÀckta talet om »Norrbottens slumrande millioner», som Äter gifvit uppslag till en-
Ord och bild, 2:dra Ă„rg.
gelsmÀnnens koncessionerade jÀrnvÀgsbyggande mellan LuleÄ och Ofoten vid Atlanten samt till att svenska staten 1891 af det konkursmÀssiga utlÀndska bolaget inköpte den redan fÀrdiga bandelen till Gellivara. Samtidigt blef Norrbottens lÀn flitigt uppmÀrksam-madt genom sin pÄtagliga betydelse ur försvarssynpunkt och genom Svenska turistföreningens trÀgna bemödanden kÀndt som en ovanligt storslaget naturskön bygd, hvars panorama af midnattssol, snöfjÀll och vattenfall furstligt lönade den tilltagsne frÀmlingens mödor. HÀrmed var förtrollningen bruten öfver Ätminstone en del af vÄra undangömda
13
