Sida 339
Herrelmset.
Kulturhistoriska museet i Lund.
Af Emil Peterson.
Med 6 bilder.
/I i det en obestridlig sanning, den dÀr gör sig gÀllande ej mindre i folkens Àn i individernas lif, att allt Àr underkastadt utvecklingens lag, sÄ mÄste det vara hvarje generations plikt att samla, ordna och Ät kommande slÀkten bevara allt, som kan belysa och förklara gÄngen af denna utveckling. I synnerhet mÄste denna plikt blifva oafvislig i en tid, sÄdan som vÄr, dÄ den allmÀnna nivelleringsandan irÄn civilisationens strÄkvÀgar nÀstan bortsopat fÀdernas seder och bruk och drifvit dem tillbaka till obygderna, dÀr de med öppnandet af hvarje ny kommunikationsled förlora en position. Det lider intet tvifvel, att det Àr kÀnslan hÀraf, som skapat ej blott vÄra
stolta hufvudstadsmuséer, utan öfverallt i provinserna grundat dylika, mer eller mindre fullstÀndiga asyler tör kvarlefvorna af en bortdöende kultur. Bland dessa senare fristÀder intages onekligen det frÀmsta rummet af Ridturhistoriska imiseet i Lund.
Initiativet till grundandet af denna nu sÄ storartade inrÀttning togs pÄ sommaren 1882 af en ung student, Georg Johansson Karlin. Uppvuxen pÄ grÀnsen mellan de bÄda skÄnska lÀnen, i Huaröd, dÀr den »moderna civilisationen» Ànnu ej smetat sin fernissa öfver allmogelifvets gamla former, hade Karlin redan i barndomen fÄtt ögonen öppna för dessa formers i ali deras naturliga naivitet tilldragande
