Ord och Bild: 1893

några ord om amerikanska hus och hem.

513

sta smådetaljer, och det är isynnerhet Frankrike som lämnat både modeller och arbetskrafter till dessa ofta med yttersta konstskicklighet utförda arbeten.

Amerikanen pryder gärna sitt hem med konstföremål, efter smak och råd. Mångmillionärerna anordna sina från Europa, framförallt från Frankrike, hemförda konstverk i särskilda präktiga gallerier; farmaren pryder väggarne i sitt hem med färgtryckta taflor, hvilka som industrialster betraktade kunna vara i sitt slag utmärkta; man saknar ej sinne för konst, men man saknar konstförstånd. För femton år sedan stod den amerikanska konsten ej synnerligen högt; nu står den i led med de europeiska stormakternas, ja den stod på expositionen i Chicago i många afseenden framför flertalet af de europeiska staterna, och den amerikanska konstafdelningen kännetecknades kanske

mer än någon annan af en frisk, glad stämning. Och vinner den nu stöd på amerikansk botten, såsom den har vunnit erkännande, ej minst i Frankrike, så skall den utan tvifvel gå en vacker framtid till mötes.

Detsamma borde ock den amerikanska konstslöjden kunna göra; men den synes hittills hafva varit alltför litet beaktad och aktad. Emellertid torde den nu afslutade världsutställningen i icke ringa grad hafva bidragit till att visa nödvändigheten af att konsten räcker industrien en stödjande hand; och då dessa båda en gång — i en icke alltför aflägsen framtid — i broderlig förening skapa det amerikanska hemmet, skall detta framstå såsom en typ för den själf ägande och själfständige mannens och hans familjs lugna och behagliga hemvist.

Tystnad.

Om någon gång du på en lycka bär, du skall den som en skatt i löndom spara! Om någon gång en sorg ditt hjärta tär, försök att den i ensamhet bevara!

Vill du försvaga lyckans dyra kraft, skall högt du ropa ut din fröjd åt alla, och vill du späda sorgens ädla saft, i andra sinnen låt dess malört falla!

Med talets vind din glädjes doft förgår, och smärtans källa, löst i ord, sig tömmer, men blott den själens frukt sin mognad når, som du i tystnad undan världen gömmer!

Vill fullt du lefva i hvad lifvet gaf af ljus och natt, af sötma och af sälta, framför ditt hjärtas dörr som för en graf låt tystnaden sin sten för alltid välta!

Ellen Lundberg, f. Nyblom.

Ord och bild., 2:dra årg.

33