Sida 460
422
karl af. geijerstam.
ledning af Coopers romaner, Àro vi alldeles sÀkra pÄ, att vi fÄtt nog af utstÀllningen, och att vi hafva gjort skÀl för vÄr middag.
* *
I »the official guide to the \vorld's Columbian exposition» lÀses: »FrÄn hvilken punkt besökaren Àn ser ut öfver utstÀllningen, hvar han Àn dÀrstÀdes lÄter-sitt öga fara öfver en större grupp af byggnader eller öfver ett parti af de hÀrliga fÀlten, mÄste den tanken med ökad kraft vinna insteg hos honom, att all-
ting, frÄn det obetydligaste till det största af detta storartade verk, har kÀnnt beröringen af en mÀstares hand och rönt inflytande af en mÀktig ande. Paris-expositionen kostade omkring 9,500,000 dollars. Man fÄr en relativ idé om kostnaden, om man vet, att utgiften för ChicagoutstÀllningen sannolikt Àr mellan 26,000,000 och 30,000,000 dollars.»
Detta Àr amerikanskt. TillÀgget, att kostnaden varit sÄ och sÄ mÄnga gÄnger större, det vill för amerikanaren sÀga precis det samma, som att utstÀllningen Àr sÄ och sÀ mÄnga gÄnger bÀttre.
âą^fbj-
Amerikanskt sÀllskapslif.
Af Cecilia WĂŠrn.
O et amerikanska hemlifvet i stĂ€derna har Ă„ ena sidan sĂ„ mycket, som pĂ„minner om det engelska, Ă„ den andra sĂ„ mycket, som alldeles afviker dĂ€rifrĂ„n, att det icke Ă€r lĂ€tt att beskrifva utan att hemfalla Ă„t mer eller mindre lĂ„ngtrĂ„diga jĂ€mförelser med förhĂ„llanden i England. SĂ€llskapslifvet dĂ€remot har en mera individuel prĂ€gel. Mycket har nog Ă€fven dĂ€r sin motsvarighet i England men icke sĂ„ mycket, att det Ă€r nödvĂ€ndigt, för att icke ge en vrĂ„ngbild, att ideligen syfta pĂ„ en massa smĂ„ olikheter och skiljaktigheter i bruk och uppfattning. DĂ€rföre vill jag â utan alla ansprĂ„k pĂ„ allmĂ€ngiltighet â försöka att ge en skisserad bild af sĂ€llskapslifvet hĂ€r, sĂ„dant jag haft tillfĂ€lle att se det i New York och Boston.
Jag kom hit under sÀrdeles gynnsamma omstÀndigheter, ity att jag hade ett par, tre verkligen inflytelserika vÀnner. SÄledes kunde jag undvika bÄde Scylla
och Karybdis; bÄde det innehÄllslösa firande för hvilket berömda europeer utsÀttas, till största men för deras omdöme om seder och bruk, samt det andefattiga boarding-house-lif, som ofta Àr den nykomne frÀmlingens enda studiefÀlt.
DÀr rÄder för öfrigt en ganska stor olikhet mellan lifvet i de bÄda stÀderna, New York och Boston. Boston anses af New York som lÀrdt och pedantiskt. Bostonflickan i glasögon med en lunta under armen och fraser pÄ lÀpparne karri-keras stÀndigt i kvicka och eleganta teckningar i skÀmttidningen »Life». I sjÀlfva verket har Boston, genomsyradt frÄn det nÀrliggande Cambridge, nÄgot af en universitetsstads finbildning, allvar, blÄstrum-peri och smÄstadsaktighet. Konservativt och nyhetsjÀktande pÄ en gÄng, drifver det Ànnu formligen kult med Emerson, men skÀnker tillika gehör Ät alla de sista spiritualistiska nyheterna. Med verklig hög bildningsnivÄ vill det gÀrna gÀlla
