Sida 392
Upsala Domkyrka. Af C. R. Nyblom. Med 22 bilder
.368
c. r. nyblom.
af brons, utförda af hr Gullholm efter teckning af öfverintendenten Zettervall.
Sist komma vi till kyrkans äldsta och dyrbaraste minne, Erik den heliges skrin med konungens jordiska kvarlefvor. Skrinet, som står inom ett förgylldt järngaller på en sockel af brun marmor, är af förgylldt silfver i form af ett långsträckt hus med väggar, gafveltak och spira på midten. Väggar och tak bestå af ornerade plattor, af hvilka en del äro graverade,
smeden Lambert i Stockholm 1405, således efter 1402 års olycka. Den nu varande formen, som är i renässans, erhöll det 1577 på konung Johan III:s bekostnad, således efter 1572 års brand, då det ställdes mellan två pelare vid norra sidan af altaret inom ett skrank af hvita marmorpilastrar med järngaller. Därnäst kom den ofvan nämnda flyttningen efter 1702 års brand, och på den platsen stod skrinet i nära 200 år, hvarpå
Domkyrkan från Slottsbacken.
en del etsade, och prydas för resten med tillbedjande änglafigurer mellan väggplattorna samt med kerubhufvud på taket, liksom äfven kring sockelns hålkäl. Denna form var ej den ursprungliga. Det skrin, som under medeltiden bars i högtidliga processioner, var gotiskt, såsom man ser af en teckning hos Peringskiöld efter en tafla, som återgifver det i form af ett slags gotiskt tempel. Vi veta, att det blifvit omarbetadt och förgylldt af guld-
det fick sin nuvarande plats, fritt och tillgängligt bakom högaltaret, midt emot Gustaf Vasas grafvård, ofvanom Jakob Ulfssons hviloplats, där det nedsattes den 2 november 1892 i närvaro af konung Oscar, prins Eugen och statsrådet Gilljam. Ofvanför skrinet hänger i fina kedjor mellan pelarne den väldiga förgyllda silfverkronan, som skänkts af konung Johan III.
Erik den heliges skrin har från be-
Källa: Project Runeberg ·