Boken om Stockholm i ord och bild

från arla morgon till särla kväll, gifvande den bästa bild man kan få, af hvilken matlust en storstad kan hafva och af hvilka kvantiteter, som för stillandet af denna kunna gå åt.

Och i denna matfrågans jättekonsert instämma sedan de tusentals skiftande ljuden från alla dem, som kommersa på salutorgen invid och utanför dessa hallar, där afnämare stå ordnade af torgpolisen med vagn vid vagn, stånd vid stånd eller helt enkelt med lådor, tunnor och kaggar utan synbara fraktmedel såsom vagnar, kärror eller dylikt.

Prisen på torgen ställa sig kanske några öre billigare än i hallarne, men sanitära omständigheter hafva dock gjort, att man helst går till de senare, om nämligen någon finnes i närheten.

Att de små hallarne, som ofta ej äro belägna invid »torgen», haft svårt att bära sig, torde närmast bero på, att de ej varit tillräckligt tilltagna för att ge rum för nog stor valfrihet. Ty i matvaruinköp liksom i alla andra inköp förnekar sig icke Mälaredrottningens smak och fallenhet för att välja, ja, hon väljer ofta så intensivt, att hon till sist icke vet, hvad hon vill ha! Detta kalla stockholmsfruar för »torgfeber», en åkomma, som tycks vara mycket utbredd, om man får döma af studier, som vi gjort under besöket på ifrågavarande marknadsplatser.

Vi ha icke nämnt några siffror beträffande storleken af de kvantiteter fisk, som Mälaredrottningen anser sig behöfva pr dag.

Kalkylerna hafva för resp. sorter visat sig vara högst vanskliga. Men ett närmelsevärde kan man komma till, då man hör, att staden äger cirka två hundra fiskhandlare och att dessa pr medeltal afyttra omkring 50 kilo fisk pr dag — strömming, som säljes valvis och kastvis häri inbegripet. — Pr dag skulle Mälaredrottningen sålunda konsumera cirka 10,000 kilo färsk fisk! Tänka vi oss vidare, att året har tre hundra »torgdagar», så komma vi pr annum upp till siffran 3,000,000 kilo! . ..

Hvilket kapital dessa siffror skola representera i penningar, om man blott ställer fiskvärdet i medeltal till 0,75 kr. pr kilo, är lätt att räkna ut. Och då ha vi icke medtagit sådana delikatesser från haf och sjöar som hummer, krabbor, kräftor, anjovis, sardiner m. m. m. m., ej heller all torkad fisk, af hvilken särskildt kabeljon spelar en viktig roll på de stockholmska middags-