Tillbaka Read Runeberg

Boken om Stockholm i ord och bild

Originalsida 575
Originalsida 575
Originalsida 574
Originalsida 575
574–575

Sida 575

Ministrarne, af Johan Lybäck

tor Widmark och icke doktor Nordenson mot hans tillstyrkan utnämndes till e. o. professor i oftalmologi vid Karolinska institutet.

Att ärendena annars kunna expedieras jämförelsevis lätt, beror därpå att de äro grundligt behandlade i den s. k. statsrådsberedningen, som har en ganska torftig lokal på nedre botten inpå kanslihusets gård. Här föredrager vederbörande byråchef i expeditionschefens närvaro först ärendet inför departementschefen och de konsultativa statsråden. Ofta kan en fråga vara af den beskaffenhet att två departementschefer behöfva närvara. Då det gäller storpolitiska eller principiella frågor, deltager hela konseljen. Därpå uppsätter den föredragande ministern det anförande, som han skall hålla i konseljen. Och de statsråd som icke vilja instämma med departementschefen och regeringen uppsätta likaledes sina reservationer. Konungen måste naturligtvis genom statsministern eller vederbörande departementschef noga underrättas om de frågor, som skola förekomma i konseljen och statsrådens ställning till densamma, så att han kan fatta sitt beslut med hänsyn därtill. Ett liknande förfarande följes, då en unionel fråga står på dagordningen. Då uppsättes först svenska regeringens förklaring, som sedan delgifves norska statsrådsafdel-ningen i Stockholm. Denna formulerar därpå efter konferens, stundom endast i telefon, med regeringen i Kristiania sitt utlåtande. Och sedan kunna repliker ytterligare växlas mellan regeringarna. Det ibland ganska häftiga meningsutbyte, som förekomma i det sammansatta svensk-norska statsrådet, där särskildt under grefvex Ludvig Douglas’ utrikesministertid stormiga scener utspelades, är sålunda oftast redan utkämpadt på papperet och icke alls jämförligt med en riksdagsdebatt, som kan spinna ut sig och blossa upp ur stämningen för ögonblicket. Det mycket omtalade sammansatta statsråd på höstvintern 1899, då frågan om norska flagglagens notificering förevar, och hvars beslut föranledde utrikesministerns grefve Douglas’ afgång, var sålunda endast ett uppläsande af förut efter långvariga öfver-läggningar och långvariga underhandlingar formulerade aktstycken.

Af mindre betydelse än de vanliga regeringsärendena äro de s. k. administrativa besvärsmålen, hvarmed de konsultativa stats-

Källa: Project Runeberg ·