Sida 741
Några ord om våra banker och pengar. Studie af Axel Kerfve
Som jämförelse kunna vi tillägga, att 1 kg. guld har ett värde af icke mindre än 2,480 svenska kronor . . .
Svenskarnes benägenhet att handla med sedlar bör bl. a. — utom det vackra förtroende, som härigenom gifvits åt resp. svenska banker, ocli som dessa äfven nära nog utan undantag icke svikit — hafva haft det goda med sig, att det som värdemätare fixerade guldet — enl. lagen af d. 30 maj 1873 — ej behöft vara utsatt för någon vidare slitning, något, som återigen bör spela en betydande roll i våra bankinrättningars — särskildt Riksbankens ekonomi.
Nypräglade svenska guldmynt innehålla, 5-kronor: 2,0l6i29r 10-kronor: 4,032258 och 20-kronor: 8,064516 gram, allt fint guld. Totalvikten af dessa mynt är resp. 2,24015, 4,48030 och 8,96060 gram. — Myntbegreppet en krona motsvaras i våra dagar af värdet 0,4032258 gram fint guld, således af en kvantitet, som man verkligen skulle kunna behöfva förstoringsglas enbart blott till att upptäcka! Guldmyntets legering har därför blifvit fastställd till 900 tusendelar guld och 100 tusendelar koppar.
Men som sagdt, ändå har man just icke visat sig nöjd med guldmynten utan hellre hållit sig till sedlarne, ja äfven när dessa — såsom ofta händer — förekomma i bitar, hopsatta med knappnål!
* Guld är lagligt betalningsmedel man och man emellan till huru stort belopp som helst. Men så är icke förhållandet med silfver och koppar i de s. k. skiljemynten — med undantag för affärer med statens kassor. Enligt lag, är ingen annan skyldig* att mottaga högre belopp än 20 kr. i två- och enkronor, 5 kr. i mindre silfvermynt, samt endast 1 kr. i koppar- eller rättare bronsmynt. . .
När slutligen 20-kronan och 10-kronan genom nötning förlorat mer än 2 proc. af ursprunglig vikt, upphöra dessa att vara lagligt betalningsmedel äfven i förhållande till statens kassor. »Guldfemman» gäller i »staten» ända tills att den är så sliten*
Källa: Project Runeberg ·
