Sida 489
Litteratur. Zachris Topelius. Af Hellen Lindgren
zachris topelius.
457-
respass på en tid, låt oss landsförvisa honom genom ostracism. Vi äro ej fullt så hårda, men vi säga åtminstone: Berätta oss något om denne allmänt beundrade man, som sätter en liten fläck på taflan, ett drag, som gör honom icke fullt så gudomlig, och när kritikern skrifver en biografi, så ber han allra ödmjukast om en liten privatupplysning, som gör en diktares enskilda lif icke fullkomligt till en helgonhistoria, något som sätter åtminstone en liten diskret skuggning på en så soldränkt tafla, som har i det allmänna medvetandet så många skarpa ljuseffekter som Topelii
som omger diktaren. Han kan naturligtvis ej vara kär i någon annan än sin hustru. Frågan, som icke var ämnad att blotta några hemska djup, upptogs som ett tvifvel på hans ofelbarhet, och Topelius kunde ju naturligtvis blott vara kär en gång.
Förhållandet mellan honom och barnvärlden får sin belysning af ett annat meddelande, som klart bevisar, hvad Topelius är för sitt folks barn:
Barnen i Helsingfors' skolor, lyder anekdoten, voro i år dömda att gå i skolan till 15 juni. Som ersättning för denna »orättfärdighet» hittade skolrådet på att
Biblioteket på Björkudden.
bild. För ali del, en droppe malört i honungen, en liten begränsning i hans fullkomlighet, en smula mänsklig kontur i hans ädelhet, ett enda litet missljud i det hell, som hälsar hans namn. Fåfängt! En finne, som tillfrågades, om diktaren haft någon romantisk kärlek, om hans hjärta haft någon ett-, två- eller tre-historia, såg på den stackars kritikern som på en helgerånare ocn svarade ordagrant följande: »Ett, två, tre i fråga om kärlek? Hans hustru var ett, två, tre i hans hjärta, icke ens förtalet har haft något att därom säga.» Svaret i sin halft indignerade, naiva ton, i sin kvicka form ger en föreställning om den nimbus,
lofva dem få göra en utfärd till Topelii hem Björkudden. Dit foro de således mangrant med matkorgar, guirlander, af dem själfva utarbetade tal etc. Deras hyllning räckte en dag —- gubben lycklig, barnen entusiastiska.
Det var också en festdag i Helsingfors, när Topelius fylde sjuttio år den 14 januari 1888 — han är född 1818. I den vidlyftiga festpublikationen med dess hundratals adresser finnas ett par berättelser om hyllningar, som visa Topelii speciella ställning. Bägge dessa hyllningar äro naiva uttryck för en folkskalds belönande och visa, hur det går till, när folket själft sätter
Källa: Project Runeberg ·